torsdag 22 december 2011

God Jul och vi ses 2012!

God Jul och Gott nytt år 2012! 

Vi som jobbar på kansliet vill passa på att önska God Jul till alla våra medlemmar, bloggläsare och till alla de samarbetspartners vi träffat under året.

Kansliet har julstängt mellan den 23 december och 8 januari. Vi är tillbaka igen den 9 januari.


Jessica Ericsson lämnar äldreomsorgsnämnden

I veckan deltog jag vid min sista äldreomsorgsnämnd. Det är med dubbla känslor; det har varit otroligt intressant och lärorikt att fått förtroende att sitta med som ersättare i äldreomsorgsnämnden. Samtidigt känns det skönt att ha fattat beslutet eftersom jag omöjligen kan få mitt eget tidspussel att gå ihop med heltidsarbete, flera uppdrag i landstinget och skötsel av min egen hälsa och fritid.
Jag väljer nu att fokusera på uppdragen i landstinget eftersom jag inte har förutsättningar att göra ett så bra jobb som jag skulle önska – och som våra äldre förtjänar – i både landstinget och i Huddinge.  

Arbetet med att öka möjligheterna för våra äldre att utifrån sina egna förutsättningar fortsätta vara de unika individer de alltid varit är en av de viktigaste uppgifterna som kommunen har att fylla. Även om det inte är ett lättlöst pussel så måste vi se till att värna och utveckla omsorgen så att den bedrivs med den värme och omtanke vi vill se samtidigt som vi får ut så mycket som möjligt för varje skattekrona både ifråga om kvantitet och kvalitet.  Det är inte bara de som idag behöver hjälp som vi har att tänka på utan också de som kommer att behöva hjälp om något eller några år.

Vem som utför omsorgen är mindre viktigt – det är kvaliteten som är det väsentliga. Där måste vi ställa lika höga krav på alla utförare, utveckla uppföljningarna vidare och bli ännu bättre på att ta till vara på impulser som kommer in om att saker inte fungerar som vi vill. Vi måste sedan lära av våra misstag, skriva bättre upphandlingar och följa upp vad varje äldre får för pengen vi gemensamt satt av.

Att fokusera på individen innebär också att skapa förutsättningar för att han eller hon ska kunna må gott så länge som möjligt och också kunna återhämta sig så snart som möjligt om oturen skulle vara framme. Även äldre kan rehabiliteras, komma tillbaka efter en skada eller ett fall och bli rörlig och aktiv igen, långt upp i åren. Jag tror att vi kan göra mycket mer på det här området och jag kommer att fortsätta jobba med dessa frågor i landstingets beredning för äldre och multisjuka. 

Även om det mesta faktiskt fungerar och de flesta äldre i Huddinge är nöjda i våra mätningar, så finns det en stor potential för förbättring. För mig ligger några av nycklarna till en äldreomsorg i toppklass i ett ökat fokus på att i än högre grad sätta individen i fokus, i tydligare valmöjligheter och fortsatt kvalitetsarbete samt i skarpa uppföljningar där problem och missförhållanden obevekligt dras upp på bordet och rättas till. 

Jessica Ericsson
snart f.d. ersättare i äldreomsorgsnämnden
ledamot i landstingsfullmäktige
ledamot i beredningen för äldre och multisjuka

måndag 19 december 2011

En sällsam helg. SAAB i konkurs, Kim Jong-Il och Václav Havel döda

Under helgen som gick hann SAAB begäras i konkurs och Kim Jong-Il sälla sig till skaran av avlidna nordkoreanska ledare som ända in i döden fortsätter att styra landet (Kim Il-Sung som dog 1994 är fortfarande officiell regent i det avskurna och utfattiga kärnvapenriket). Låt oss hoppas att det nu öppnas ett fönster för Nordkoreas befolkning att välja en annan väg.

Dessutom kom nyheten att den tjeckiske författaren och frihetskämpen Václav Havel, född 1936, avlidit.
Som dissident i dåvarande Sovjet kom Václav att leda rörelserna Charta 77 och Medborgarforum och efter murens fall blev Václav dåvarande Tjeckoslovakiens första folkvalda president. Som politisk tänkare omfamnade han en demokratitanke där vi alla utifrån vårt moraliska ansvar för varandra har ett uppdrag att bekämpa extremism och totalitära ideal.

Folkpartiets europaparlamentariker Olle Schmidt skriver om minnet av Václav Havel på sin blogg, Fria tankar om Europa:

En av mina stora politiska hjältar har avlidit; Vaclav Havel.
Jag minns hur det kändes att få lyssna på honom i EU-parlamentet. Det var ett privilegium.

Hela hans gestalt utstrålade viljekraft.
Hans tal var en genomgång av Europas historia, av mänsklighetens utmaningar och vilket ansvar varje enskild individ har att göra det rätta.

Vaclav Havel var en högt intellektuell person som hade förmågan att kombinera konstnärligt skapande som teater och poesi med ett konkret politiskt tilltal.

Han är av Europas hjältar.
Utan honom vet vi inte om Muren någonsin fallit och Europa kunnat återförenas.

Åren i fängelse i Tjeckoslovakiens fängelsehålor knäckte inte Vaclav Havels obändiga vilja till demokrati och frihet!

Europa är skyldig honom den största respekt!

Heder åt hans livsverk!

Ett Sverige som inte faller för myterna om invandringen

Ett sätt att på allvar bemöta främlingsfientlighet är att motbevisa de myter som sprids genom konkret kunskap. Idag lanserar integrationsminister Erik Ullenhag (FP) en hemsida där de vanligaste nätmyterna om invandrare och minoriteter bemöts med fakta.



Idag samsas två nygamla tankefåror i den främlingsfientliga retoriken:
Dels torgförs det klassiska argumentet att invandringen kostar, och/eller kostar mer än den ger tillbaka. Det påståendet utgår från ett statiskt sätt att värdera samhällen, men kan bemötas med kronor och ören.

En annan föreställning som blivit vanlig är att det pågår en "islamisering i det fördolda" av Sverige, och att den politiska sfären inte vågar eller inte vill se det. Genom hundratals bloggar och forumtrådar förs detta dunkla hot fram, och på Internet behöver det sällan underbyggas med fakta.

Främlingsfientlighet bygger på ett förenklat grupptänkande som en liberal inte kan acceptera. Vi måste  våga  försvara och bygga vidare på det svenska samhälle där alla individers rättigheter är okränkbara, oavsett om man är pursvensk student i småstad, sjuårig förstaklassare i Bredäng, ung muslimsk transperson i Stockholm, eller ung kvinna på jakt efter första jobbet i Malmö.

Ett bättre mottagande när man kommer som ny till vårt land, ett livslångt lärande som tillåter en att växa vidare och en arbetsmarknad där ens kunskaper tas tillvara är grundstenar i ett öppet och starkt Sverige.
För liberaler hör inte grupptänkande och oklar retorik hemma i det politiska beslutsfattandet.

Erik Ullenhags samlade grepp kring myterna från båda dessa åsiktströmningar är berömvärt.
Bra jobbat Erik!

Från dagens DN Debatt:

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att  vara i minoritet i sitt eget land.


Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.
I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

Myt 2: De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl.


En stor del av de flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren har kommit från länder som Irak, Afghanistan och Somalia, länder som är hårt drabbade av krig och konflikter. År 2010 beviljades 9 978 asylsökande personer permanent uppehållstillstånd. Av dem hade 91 procent antingen skyddsskäl eller flyktingskäl.
Som skyddsbehövande räknas bland annat människor som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Utöver dem som ansöker om asyl här i landet tar Sverige dessutom, i samarbete med FN-organet UNHCR, emot ett par tusen kvotflyktingar varje år. Den som hävdar att kategorin skyddsbehövande inte ska kunna ges en fristad i Sverige menar således att vi ska kasta ut människor som riskerar tortyr eller dödsstraff.

Myt 3: Sverige är på väg att bli ett muslimskt land.


Uppskattningsvis lever några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är religiös eller inte. Av integritetsskäl för vi inga register över religiös tillhörighet, kultur eller etnicitet i Sverige. Det kan dock konstateras att de muslimska trossamfunden sammanlagt har runt 110 000 medlemmar, vilket endast utgör drygt en procent av Sveriges befolkning.

Myt 4: Barnen får inte sjunga nationalsången och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan.


Skolor får ha avslutningar i kyrkan vilket också sker på många håll. I den nya läroplanen för grundskolan som gäller från 2011 är det till och med krav att eleverna ska lära sig såväl nationalsången som ett antal vanliga psalmer. Att undervisningen ska vara icke-konfessionell, det vill säga fri från religiösa inslag, har gällt länge och har ingen koppling till invandringen. Friskolor får ha konfessionell inriktning, där deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Myt 5: Skolorna får inte längre servera fläskkött.


Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. Några förskolor har beslutat att inte servera fläskkött, men de tillhör undantagen. Anledningen till det är att många av barnen som går där inte äter det.

Myt 6: Judarna kontrollerar medier och politik i Sverige, USA och flera andra länder.


Påståenden om judiska konspirationer har cirkulerat i Sverige och i Europa i århundraden och bygger på synen av judarna som ett kollektiv. I Sverige, USA och många andra länder ägs radio- och tevekanaler av en rad olika företag. Denna spridning garanterar att varken någon grupp eller särintresse kan kontrollera debatten.

Myt 7: Sverige anpassar sig till kvinnofientliga traditioner.


Det stämmer inte. Regeringen för en mycket aktiv politik mot de tendenser som finns i Sverige till hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra företeelser som strider mot individens rättigheter.

Myt 8: Invandringen har lett till en våg av kriminalitet.


Av naturliga skäl finns alltid en stor osäkerhet i statistik om kriminalitet. Många brott anmäls aldrig och många av de brott som anmäls klaras inte upp. Ett sätt att försöka mäta och jämföra över tid och mellan länder är enkätundersökningar där de svarande får uppge om de utsatts för brott det senaste året. I den statistik Brottsförebyggande rådet hänvisar till kan man se att Sverige inte sticker ut jämfört med liknande länder. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring, till exempel Danmark och Norge. Invandring tycks därför inte vara en avgörande faktor i en jämförelse av antalet brott mellan länder.
Den överrepresentation som finns bland utlandsfödda i brottsstatistiken beror bland annat på att det är många unga män som kommer till Sverige, en grupp som normalt är överrepresenterad i statistiken. Även faktorer som arbetslöshet och låg utbildningsnivå spelar in. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att den absoluta majoriteten utrikes födda, precis som den absoluta majoriteten svenskfödda, aldrig begår brott.
Brott ska alltid bekämpas och den ansvarige ska ställas till svars. Men när en enskild invandrare begår brott ska vi aldrig skuldbelägga hela gruppen utrikes födda.

Myt 9: Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år.


De nationalekonomiska studier som gjorts av invandring har tittat på effekter på till exempel tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer. Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och utrikes födda har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga saker som påverkar beräkningarna är hur gamla människor är när de kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.


Myt 10: Invandringen leder till lönedumpning.


Få svenska studier har gjorts som har kunnat visa på invandringens effekt på lönerna bland den infödda befolkningen. En svensk studie visar på mycket små positiva effekter av invandring på inföddas inkomster. Andra svenska forskare har visat att 90-talets invandring till Sverige inte hade någon effekt på lönespridningen.

Myt 11: Invandrarna tar jobben från svenskar.


Invandring bidrar ofta positivt till arbetsmarknaden genom att kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken och genom att bidra till att skapa fler jobb. I dag kan vi exempelvis se att ungefär en av fyra läkare och tandläkare i Sverige är födda i ett annat land.

På lång sikt är det främst utbudet av arbetskraft som bestämmer sysselsättningen. Dessutom visar forskning att invandring bidrar till ökad utrikeshandel och därmed ökad tillväxt genom att personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer.

Myt 12: Om man ifrågasätter invandrings- och integrationspolitiken så blir man stämplad som rasist.


Få frågor debatteras så ofta och så livligt som integrations- och migrationspolitik. Politiska debatter kan ibland hetta till rejält. Den som argumenterar med hjälp av rasistiska och främlingsfientliga myter möter ofta starka, berättigade motreaktioner.

Myt 13: Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof.


När Eurostat nyligen mätte hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på invandrarna var det 88 procent av stockholmarna som instämde eller instämde starkt i påståendet att invandrare är bra för staden. 72 procent av Malmöborna instämde eller instämde starkt i samma påstående. I 2010 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet anger en lägre andel av befolkningen än någonsin, 42 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige.


fredag 16 december 2011

Förhala inte vård för papperslösa - och ge Ganna, 91, och andra flyktingar en verkligt human behandling


Sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) reagerar på att den svenska migrationspolitiken brister i humanitet. I  ett öppet brev till migrationsminister Tobias Billström efterlyser hon handling, för papperslösas rätt till vård, och för en mer human flyktingpolitik. Förslagen från utredningen om papperslösas rätt till vård kan inte längre förhalas utan måste skickas på remiss. Och fallet med 91-åriga Ganna gör det tydligt att det behövs en mer human syn på flyktingar - och en generösare definition av "synnerligen ömmande omständigheter".

Birgitta Rydberg publicerar och skriver om det öppna brevet på sin blogg: http://birgittarydberg.wordpress.com/2011/12/16/oppet-brev-till-tobias-billstrom-om-flyktingar-papperslosa-och-ganna-91/

I brevet skriver Birgitta Rydberg till Tobias Billström att:
"[vi är] förvånade, och besvikna, över att [utredningens] förslag om att lagreglera vård för papperslösa ännu inte har skickats på lagrådsremiss. Jag vill vädja till dig och ditt parti att sluta förhala denna process, och istället medverka till att denna viktiga utredning och dess förslag kan föras vidare.

Jag vill också vädja till er att ompröva beslutet om att utvisa 91-åriga Ganna till ett ensamt liv i Ukraina. Hennes ålder, sjukdom och familjesituation, som den sista levande länken bakåt för familjemedlemmar som samtliga finns i Sverige, borde verkligen passa in i uttrycket "synnerligen ömmande omständigheter". Om man vill göra detta humanitära fall till en ekonomisk fråga, så är det nog ett obestridligt faktum att det offentligas kostnader för den migrationsrättsliga hanteringen hittills har varit avsevärt större än de obefintliga kostnaderna för vård och omsorg.

Jag vet att du har för vana att hänvisa till att du inte kan påverka enskilda beslut, men detta fall har ändå blivit en regeringsfråga. Och du och dina statsrådskollegor kan i högsta grad påverka lagstiftningen som styr ärendena. Om tillämpningen av begreppet "synnerligen ömmande omständigheter" i dag inte medger ett positivt beslut för personer som Ganna, så borde definitionen verkligen ändras, så som också bl.a. Folkpartiet Liberalerna verkar för."


onsdag 14 december 2011

Rackethallen i Skogås!

På kultur- och fritidsnämndens sista sammanträde för året var rackethallen i Skogås det stora diskussionsämnet.
Nuvarande hall - som byggdes 1986 - är numera utdömd, och beräknas inte kunna "leva" längre än högst fem år (förmodligen kortare).
Nämnden har tidigare avsatt 200 000 kr för att ta fram en förstudie till ny rackethall i Skogås och det var denna som presenterades på nämndens möte igår kväll.
Alla är eniga om att en ny hall måste till inom de närmaste åren, men innan en sådan står på plats är det flera frågetecken som måste rätas ut.
Nämndes beslut i ärendet blev att godkänna rapporten och ge förvaltningen i uppdrag att vidare borra i frågorna kring utformning och - framförallt - finansiering - av en ny hall.
Till februarisammansträdet ska detta underlag presenteras.

I likhet med övriga partier inom majoriteten, anser vi i Folkpartiet att Skogås rackethall måste ersättas. Det är viktigt att det just är en rackethall och inte någon allmän sporthall, ty sådana finns det gott om i Skogås. Men badmintonen måste ha sin arena, och Skogås badmintonklubb ska kunna ges förutsättningar för att fortsätta sin framgångssaga.
Det huvudsakliga problemet är ekonomiskt; hur finansiera byggnationen och hur säkerställa att anläggningen drivs så att driftkostnaderna kan täckas. Och det gärna med råge! :-)

torsdag 8 december 2011

Skriv på för papperslösas rätt till vård

I maj presenterades den statliga utredningen om vård för papperslösa. Utredningen föreslog att landstingen ska erbjuda papperslösa vård, på samma villkor som andra. Ännu har regeringen inte skickat utredningen på remiss. Folkpartiets förtroendevalda i Stockholms län skriver nu på Rätt-till-vård-initiativets upprop för att ge alla, även papperslösa, rätt till vård.

Att ge alla människor vård är ingenting annat än grundläggande medicinsk etik. Det är anmärkningsvärt att regeringen efter att ha fått ett utredningsförslag låter frågan vila i byrålådan.

De papperslösa är ingen röststark grupp och hamnar lätt utanför dagordningen, i det glömda Sverige. För oss som socialt ansvarstagande liberaler är det självklart att driva deras rättigheter – för oss är patienten, oavsett vem det är, alltid viktigast.

Att nekas vård, eller själv avstå vård och äventyra sin hälsa av rädsla för att rapporteras och riskera utvisning, är omänskligt. Det valet ska inte människor, eller vårdpersonal, behöva göra.


tisdag 6 december 2011

Arbetsstipendier till tvärflöjt, bildkonst och film

Huddinge kommuns arbetsstipendier för konstnärlig verksamhet för 2011 går till:

Niousha Poniatowski, född 1993, har studerat tvärflöjt och blev efter musikstudier på Södra Latins gymnasium den yngsta antagna till utbildningen ”Musiker klassiskt” på Musikhögskolan i Stockholm.

Josef Bull, född 1984, är utbildad vid Konstfack och har arbetat som konstnärsassistent och galleriassistent i Stockholm, New York och Berlin.
Josef får arbetsstipendium för magisterutbildning i konst och för att få möjlighet och inspiration att generera arbetsprover.

Elisabeth Marjanovic Cronvall, född 1983, är utbildad filmregissör på Filmhögskolan. Hennes senaste kortfilm ”Inte Panik” blev Guldbaggenominerad 2011 och vann pris för bästa svenska kortfilm på Uppsala Internationella Kortfilmsfestival 2010. Elisabeth får Huddinge kommuns arbetsstipendium för att utveckla manus till sitt nästa långfilmsprojekt, en spelfilm.

Stipendierna, om vardera 20 000 kr, delades ut av ordföranden i kultur- och fritidsnämnden, Vibeke Bildt (FP) vid årets sista kommunfullmäktige.

Malte Persson årets Karin Boye-pristagare

Årets Karin Boye-pristagare för 2011 blev Malte Persson, poet och författare.
Motiveringen lyder: ”Malte Persson tilldelas Karin Boyes litterära pris för 2011 för att han, i en dynamisk och färgstark prosa och poesi, har utforskat språkets oanade nyanser och gränsöverskridande möjligheter”.

Huddinge kommuns skönlitterära pris till minne av Karin Boye delas ut till författare som i första hand är verksamma i Huddinge kommun och som utkommit med verk i Karin Boyes anda inom de två föregående åren.
Priset delades ut av ordföranden i kultur- och fritidsnämnden, Vibeke Bildt, i samband med årets sista kommunfullmäktige. Malte Perssons förläggare Gunnar Nirstedt tog emot priset åt pristagarens vägnar.

Grattis Malte!

onsdag 23 november 2011

Till Annerstaskolan går man med matglädje

Michael Bäckman, skolrestaurangchef på Annerstaskolan i Flemingsberg, är en av Sveriges bästa kockar. Som ledare för det första skolrestauranglaget någonsin tävlar han i mat-OS i Erfurt nästa år. Det är rätt stort det.

Michael menar att god och näringsrik mat lagas från grunden och för en knapp tia per portion lagar han och kollegorna helt fantastisk mat - något vi i Folkpartiet kan intyga efter dagens lunch på Annerstaskolan. Vi bjöds på ett digert utbud av sallader med bl.a. tranbär och puybönor, potatisgratäng och dillkött och en mycket trevlig pratstund med mästerkocken själv fick vi oss också till livs.

Skolmat enligt Micke handlar om att etablera goda matvanor för resten av livet, göra barnen bekanta med svensk husmanskost och andra kök, visa dem nya råvaror och få dem att äta klimatsmart och hälsosamt.
Kommunen kan göra skolmaten långt mer attraktiv och näringsriktig till en lägre kostnad om man upphandlar och tillagar smartare, men det finns en hel del knöligheter att lösa ut för att detta ska bli möjligt. Saker vi nog får anledning att återkomma till. Fantastisk inspirerande och god var i alla fall dagens lunch.






tisdag 22 november 2011

Positiva tecken för Huddinges företagare - men infrastrukturen måste byggas ut

Igår släpptes UC:s näringslivsanalys för Huddinge. Rapporten visar utvecklingen i Huddinge jämfört med läget i regionen och i Sverige nedbrutet på ett antal indikatorer som nystartade bolag, utveckling och ekonomisk konsolidering i dessa.

I en ekonomiskt mycket turbulent tid finns flera hoppfulla tecken. Antalet nystartade aktiebolag ökar stort och trotsar således den marknadspessimism som i övrigt råder.
Huddinges näringsliv utmärks delvis av ett antal stora bolag, främst belägna i de stora handelsområdena i kommunen, men bärs egentligen upp av ett mycket stort antal mindre företag inom branscher som juridik, ekonomisk rådgivning, kommunikation, vetenskap och teknik. Vi har alla förutsättningar att utvecklas stort vad gäller kunskapsintensiva och/eller kreativa näringar. Ett aktuellt, mycket spännande projektkluster drivs av Söderorts kommuner och andra aktörer - däribland EU - i vad som kallas Creative Stockholm.

Den stora majoriteten av företagen ligger i villaområden, i anslutning till det egna hemmet. Det är människor som strävar på för att utveckla sina företag och få dem att blomstra. Det är inte minst dessa företag vi vill underlätta för och hjälpa att expandera. Cem Delen, företagare och ordförande i grundskolenämnden under hösten, skrev om vad majoriteten vill göra för att förbättra företagarklimatet, i medborgartidningen Vårt Huddinge i oktober.

Men för att Huddinge ska kunna spela den roll i utvecklingen av Stockholms arbetsmarknadsregion som vi vill spela, och har alla förutsättningar för, krävs inte minst kraftiga utbyggnader av infrastrukturen (kollektivtrafik och vägar) i närtid. Man måste kunna komma till sitt arbete och till sina kunder i tid om företaget ska blomstra. Då kan man inte bli stående på en mörk perrong i snöstorm eller bli frånåkt för att tåget är proppfullt. Och man måste lita på att inte bli stående i bilköer på Ågestavägen när ungarna ska på träning. Spårväg Syd skulle göra en stor insats för att förbättra tvärförbindelserna i kommunen och Förbifart Stockholm behövs för att minska köer och utsläpp.


måndag 21 november 2011

Unga ska ha jobb - det tjänar hela arbetsmarknaden på!

Ett jobb ger frihet och trygghet. Att arbeta innebär egen försörjning och vetskap om att vara behövd. Det ger möjlighet att skaffa sig en bostad, att vara självständig och att ta makten över sin vardag. Sverige har under lång tid haft en hög ungdomsarbetslöshet. Arbetslösheten bland unga ligger på en hög nivå jämfört med övriga åldersgrupper och även jämfört med andra länder.
Folkpartiet menar att detta beror på hur arbetsmarknaden i Sverige idag är utformad. De regler som en gång skapades för att ge dem som arbetar trygghet stänger idag ute dem som står utanför arbetsmarknaden och vill in. Den svenska arbetsmarknaden måste moderniseras. Den måste gå från att vara stängd och trög till att bli öppen och trygg. 

Sverige har i dag en mycket sammanpressad lönestruktur. I många yrken är löneutvecklingen alltför dålig. De relativt sett höga ingångslönerna gör det dessutom svårt för den som står utanför att komma in och få ett arbete. Kostnaden för att anställa en ung person, med begränsad arbetslivserfarenhet, upplevs som hög i förhållande till en äldre med gedigen erfarenhet. Det gör det svårare för unga att få in en fot på arbetsmarknaden.

Folkpartiets utgångspunkt är att det är bättre att ha en fot på arbetsmarknaden även om det första jobbet man får inte är "drömjobbet". Och det är bättre att börja sin yrkeskarriär med en lite lägre lön i förhållande till kollegorna, för att sedan höja sin lön under sin yrkesaktiva karriär. En ökad lönespridning, med relativt sett lägre ingångslöner, skulle förbättra möjligheterna för unga att få det första jobbet. En ökad lönespridning innebär också en uppvärdering av erfarenhet och kunskap. I en rad yrken, främst de kvinnodominerade, är löneutvecklingen så svag att den som jobbat 20 år bara tjänar begränsat mer än den som är nyanställd. Vi tycker inte att det är en bra ordning.

Vi vill inte lagstifta om en ökad lönespridning. Lönebildningen är en fråga mellan arbetsmarknadens parter och det är en framgångsrik modell som ska värnas. Klart är dock att kompetens och erfarenhet bör premieras mer än idag. Inom den offentliga sektorn är det dock ytterst politiker som är arbetsgivare. Här måste Folkpartiet verka för en större lönespridning. Målet bör vara att löner för dem som arbetat länge i ett yrke ska öka snabbare än ingångslönerna i kommande avtal.

Folkpartiet vill också i samarbete med facken införa särskilda ungdomsavtal för personer under 25 år. Avtalen ska ge unga möjlighet att få värdefull erfarenhet och handledning och ge dem en fot in på arbetsmarknaden. Som förebild finns det redan avtal som Metall har tecknat. Enligt deras uppgörelse med arbetsgivarna riktar sig ungdomsavtalen till personer som är under 25 år och inte har yrkeserfarenhet. Lönen ska vara minst 75 procent av lägstalönerna i riksavtalen. Anställningen ska innehålla handledning och utbildning och ska vara högst ett år med möjlighet till förlängning.

Folkpartiet vill:
- Ändra turordningsreglerna i LAS så att de grundas på personlig kompetens istället för anställningstid.
- Höj ersättningstaket i arbetslöshetsförsäkringen de första 100 dagarna, så att fler arbetslösa får 80 % av sin lön i ersättning.
- Inför ungdomsavtal med handledning och lägre lön som ger unga utan erfarenhet en fot in på arbetsmarknaden.
- Förläng provanställningstiden för personer under 26 år från ett halvår till ett år. Det gör att unga med begränsad erfarenhet får längre tid på sig att visa sin kompetens och arbetsgivaren får bättre underlag för sitt anställningsbeslut.
- Underlätta det livslånga lärandet. Inför skattegynnat kompetenssparande som både arbetsgivaren och den anställde kan avsätta pengar till.
- Inför en allmän arbetslöshetsförsäkring med en inkomstberoende ersättning för alla som har arbetat en viss tid.


Andra som tycker till:
Folkpartiet liberalerna
FP Skarpnäck Lars Johansson FP Botkyrka

Positiv lönespridning
Obligatorisk a-kassa, om och hur?

onsdag 16 november 2011

Äldreomsorgen behöver en "Skolinspektion!"

Den senaste tiden har flera missförhållanden i äldreomsorgen uppmärksammats.
De uppmärksammade fallen sätter ljuset på hur kommunernas ansvar som upphandlare av verksamhet i privat drift ser ut, de skatteupplägg som flera bolag använder sig av, hur skyddet för personal som larmar om missförhållanden ser ut och hur tillsynen av äldreomsorgen ska bedrivas för att förebygga och uppdaga brister.

I måndags presenterade därför regeringen ett antal åtgärder för att förbättra kvaliteten inom äldreomsorgen. Ett stärkt meddelarskydd för anställda i privat verksamhet ska utredas. Ny lagstiftning ska sätta stopp för den typ av skatteplanering som förekommer i dag. Dessutom ska Socialstyrelsen utreda ut om det finns skillnader vad gäller kvalitet mellan enskild och kommunalt bedriven äldreomsorg.

Utöver dessa insatser föreslår Folkpartiet att det, precis om på skolans område, ska inrättas en renodlad nationell tillsynsmyndighet - Statens socialinspektion. De ska granska både äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Bara företag med tillstånd av Statens socialinspektion ska ha rätt att driva omsorgsverksamhet. Om inspektion visar på brister ska böter utdelas och till sist tillståndet återkallas. Upphandling och tillsyn är essentiellt för en bra och likvärdig äldreomsorg.

Här finns en förteckning över de äldreboenden som finns i Huddinge.

Här kan du ta del av rapporter från Huddinge kommuns äldreombudsman. Där sammanställs de synpunkter, klagomål och frågor som anhöriga och äldre har på äldreomsorgen i Huddinge. Rapporterna behandlas av kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.





tisdag 15 november 2011

"Demokrati är något som måste erövras av varje ny generation"

Nu finns den filmade dokumentationen kring Demokratidagarna på Youtube. Vårt afterworkseminarium med Fredrik Malm syns från 2.28 där Fredrik och två av deltagarna intervjuas om sina tankar och intryck.



tisdag 8 november 2011

Bra Björling! Handelsministern ställer telekomjättarna mot väggen

Upproren i Nordafrika och Mellanöstern har följts av avslöjanden om hur IT-bolag hjälpt diktatorer med övervakning och censur. Nu kallar handelsminister Ewa Björling svenska företag till ett möte om deras ansvar för mänskliga rättigheter.
I inbjudan hänvisas direkt till erfarenheterna från den arabiska våren där internet också har använts som ett vapen i kampen för demokrati.

– Vi vill veta vilka problem företagen möter när de verkar på svåra marknader, vad de behöver för vägledning, vad vi som stat och land kan göra för att stödja företagen och slutligen, vad kan de själva göra för ökad transparens och yttrandefrihet, säger handelsminister Ewa Björling (M) till DN.se

Den senaste tiden har flera avslöjanden gjorts om hur både amerikanska och europeiska bolag sålt teknik för övervakning och censur till diktatorer i bland annat Syrien, Egypten, Libyen och Iran. När det gäller Iran pekades svenska Ericsson nyligen ut i en granskning gjord av nyhetsbyrån Bloomberg. Teliasoneras och Ericssons affärer i Vitryssland har också varit uppe på tapeten. För svensk del är inte minst Telias understöd till diktaturen i Vitryssland graverande eftersom svenska staten är ägare i bolaget.

Dessa frågor kom upp när Folkpartiet i Huddinge bjöd in nätaktivister från nätverket Telecomix på Demokratidagarna i oktober. Den som vill främja frihet från övervakning på nätet kan kolla in exempelvis Global Net Initiative och OECD.

Lättare att söka medel för sommarläger

Sedan 2004 finns det möjlighet för föreningar att söka projektbidrag för tillfälliga evenemang för barn och ungdomar. Samma år infördes en "spontanpeng" för ungdomar - ett sätt att enkelt få finansiering för egna evenemang. Huddingeborna har till exempel kunnat njuta av åsnehoppning i Rådsparken, ordnat av driftiga ungdomar.

Syftet med projektbidraget har varit att föreningar ska kunna söka medel för tillfälliga projekt som främjar integration och jämställdhet. Många av ansökningarna som inkommit, framförallt från kommunens idrottsföreningar, har dock gällt verksamheter som återkommit från år till år, t.ex. sommarlovsverksamheter.

För att lättare kunna stödja dessa initiativ - även om de i byråkratisk mening inte rör sig om tillfälliga projekt - beslutade kommun- och fritidsnämnden i september att skapa undantag för sommarläger med mera i syfte att jobba mot ökad integration eller jämställdhet. Igår klubbades förändringen i kommunfullmäktige.

Det här är en liten men viktig förändring som vi hoppas kommer att bidra till ett större utbud av sommarlovsaktiviteter för barn och unga!



fredag 4 november 2011

Huddinge sänker inte skatten

Med anledning av det kraftigt förändrade läget i världsekonomin, som lett till avsevärt minskade skatteintäkter för kommunerna, har alliansmajoriteten i Huddinge beslutat att revidera budgeten för 2012.
I det reviderade förslaget ligger kommunalskatten kvar på dagens nivå om 19,95 kr.

Folkpartiet var i budgetförhandlingarna tydliga med att en skattesänkning endast kunde läggas om det inte äventyrade kvaliteten i våra verksamheter och de satsningar på ökad kvalitet vi vill göra. Trots revideringen går vi fram med en stark budget som innehåller stora satsningar, i ett läge där flera andra kommuner tvingas höja skatten och/eller göra effektiviseringar.

Beslut om reviderad budget kommer att fattas vid kommunfullmäktige den 5 december.

Läs pressmeddelandet från majoritetspartierna här.

onsdag 2 november 2011

Sverige bäst på att bekämpa våld mot kvinnor

European Women's Lobby, det stora europeiska samarbetsorganet för kvinnoorganisationer, har listat och betygsatt de europeiska ländernas handlingsplaner för att förhindra mäns våld mot kvinnor.

Här ligger Sverige långt fram. Förra mandatperioden antogs tre handlingsplaner. För det första en handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer, för det andra en handlingsplan mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål, och för det tredje en handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja.
Regeringens jämställdhetsråd - där kvinnoorganisationer och andra organisationer som arbetar med jämställdhet är representerade - har varit delaktiga i framtagandet av handlingsplanerna. Dessa innehåller tillsammans 107 åtgärder för att möta olika former av våld mot kvinnor.

Det är dessa planer som nu fått högsta möjliga betyg av European Women's Lobby. Och vad mer är - Sverige är det enda land som överhuvudtaget blir godkänt.

Läs rapporten här.

Bostadsbristen i Stockholm är en fråga för hela landet

Det är sant att det byggs för lite bostäder i Stockholmsområdet. Det finns flera strukturella skäl till det – och dessa är staten, regeringen och ytterst Stefan Attefall själv ansvarig för, skriver Anders Ekegren, stadsbyggnadskommunalråd i Solna på  idag.

Alla som bor och verkar i stockholmsområdet vet att det byggs alldeles för lite. Varje dag kommer dessutom ungefär en busslast med nya stockholmare. Samtidigt kringskärs kommunernas incitament att aktivt möta dessa nya stockholmare, bl.a. beroende på skatteutjämningssystemet.

På följande punkter har staten ett ansvar att agera för att utveckla Stockholmsregionen:
1. Infrastrukturen måste förbättras. Trots de senaste årens satsningar tar det för lång tid att klara den eftersläpning på investeringar som varit de senaste 30 åren. Görs inget kommer köerna att växa rejält inom såväl väg- som kollektivtrafiken. Eftersom Stockholm växer snabbare än tidigare prognoser visat bör därför Cederschiöldsöverenskommelsens andra del sjösättas tidigare än planerat.
2. Skatteutjämningen är en hämmande faktor. Kommuner som bygger mycket och snabbt får stora kostnader för investeringar i infrastruktur, förskolor, skolor och fritidsanläggningar. Detta tar inte systemet hänsyn till då det utjämnar kommunernas inkomster till nästan 100 procent. Fler invånare ger därför inte alltid en kommun bättre ekonomi. Ett konkret sätt att lösa det är att låta bostadsbyggande vara en faktor som främjas i systemet.
3. Plan- och bygglagen måste reformeras, framför allt avseende överklagandemöjligheten. Pbl försenar så gott som varje byggprojekt vilket innebär en stor risk för byggare och entreprenörer, och innebär en stor merkostnad för byggprojekten.
4. Miljökvalitetsnormerna för avgaser och buller ställer stora krav och gör det svårare att bygga i storstadsområden. Syftet är gott, men man skall vara medveten om att detta medför att en del bostadsprojekt inte kan genomföras eller kräver dyrare lösningar.

Läs hela artikeln här och Stefan Attefalls ursprungsartikel här.
Rogert Mogert (S) raljerar över Attefall. Fastighetsägarna har också replikerat.
Anders Ekegren utvecklar också sina tankar på sin blogg.

Huddinge planerar för ca 4600 nya bostäder fram till 2020. I närtid ligger en utbyggnad i Flemingsbergsdalen, där vi också planerar för ca 200 studentbostäder. Vi vet hur viktigt det är med infrastrukturutbyggnader för att hantera vår snabba befolkningstillväxt. Vi behöver Spårväg Syd. Det finns anledning att återkomma både till bostadsfrågorna och till infrastrukturfrågorna.

Elevhälsosatsningar välkomnas

Nu kommenterar Sveriges kommuner och landsting gårdagens 650-miljonerssatsning på elevhälsan:
– Elevhälsan är oerhört viktig för att eleverna ska må bra och lyckas i skolan. Men det är problematiskt med styrande statsbidrag. Förutom att kommunerna får skjuta till en rejäl summa själva, så blir de tvungna att förbinda sig att behålla tjänsten under ett antal år, oavsett omständigheter som exempelvis vikande elevunderlag. Det är en olycklig konstruktion, säger Per-Arne Andersson, avdelningschef på Sveriges Kommuner och Landsting.

SKL är positiv till fortbildningssatsningen för personal inom elevhälsan. Dock vill regeringen styra den särskilt till skolor i socialt utsatta områden, medan SKL anser modern teknik kan bidra till att göra den tillgänglig för ännu fler.

– Det är också bra att regeringen vill skapa en modell för hur kvaliteten i elevhälsan kan utvärderas bättre. En sådan modell borde stödja skolhuvudmännens utvärdering av elevhälsans kvalitet i relation till elevhälsans uppdrag, säger Per-Arne Andersson.


Läs mer på SKL:s hemsida och på Lärarnas Tidning.
Lotta Edholm bloggar också och pekar på hur viktiga dessa pengar är, inte minst för unga med ångest och självskadebeteenden.

tisdag 1 november 2011

650 miljoner ska stärka skolhälsovård och elevhälsa

 

Nu kommer nyheten att regeringen satsar 650 miljoner kronor 2012-2015 för att stärka elevhälsan (tidigare skolhälsovården och elevvården).

- Barn som mår dåligt lär sig dåligt. Skolsköterskor, skolläkare och kuratorer spelar en väldigt viktig roll i skolans verksamhet, säger utbildningsminister Jan Björklund här.

Den största delen av satsningen, 625 miljoner kronor, är ett statsbidrag som kommuner och skolhuvudmän kan söka för att anställa fler skolläkare, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer, speciallärare och specialpedagoger. Statsbidraget är 250 000 kronor per heltidstjänst och år under maximalt två år. Det räcker till ungefär 1250 nya heltidstjänster. De som får statsbidraget ska göra en långsiktig förstärkning av antalet anställda i elevhälsan.
Bland de övriga satsningarna märks:
  • Fortbildning för personal inom elevhälsan. En särskild inriktning finns för personal på skolor i socialt utsatta områden.
  • Fortbildning för personal som på olika nivåer ansvarar för skolmaten (kökspersonal, kostchefer och upphandlingsansvariga).
  • Fortbildning för idrottslärare, med en särskild inriktning på att öka simkunnigheten bland eleverna.
  • Bättre samordning när en elev byter skola och mellan olika stadier i skolan.


Barnfattigdom eller inte?

Rädda barnen och S försöker nu lansera frågan om barnfattigdomen i Sverige som en bärande politisk skiljelinje. Under Huddinge Demokratidagar i förra veckan ordnade Rädda barnen t.ex. ett seminarium på temat, där Margareta Forsell representerade Folkpartiet.
Som frågan artikuleras bottnar (S) och Rädda barnens argumentation i att klyftorna ökar i det svenska samhället och att allt fler blir fattiga. Det påståendet blir möjligt att försvara i och med att de båda organisationerna använder ett relativt fattigdomsbegrepp. Fattigt är enligt Rädda barnen det barn som växer upp i en familj vars inkomst är lägre än 60 procent av medianinkomsten. Andelen barn som växer upp i sådana familjer – och därmed barnfattigdomen – har ökat till över 15 procent.


Samtidigt har ingen inkomstgrupp fått mindre pengar i plånboken. Låginkomsttagare i Sverige har det bättre ställt idag än förr. Det är bara det att de med en medianinkomst har fått det ännu bättre. Klyftan mellan låg- och medelinkomsttagare har ökat i Sverige - vilket var den politik Alliansen gick till val på både 2006 och 2010, att arbete och flit ska löna sig. Oppositionen saknar en jobbpolitik som är det allra viktigaste för att komma till rätta med ekonomisk utsatthet bland barn.
DN:s ledarskribent Martin Liby Alonso skriver här om barnfattigdomen, som egentligen inte tycks handla om fattigare familjer utan om den minskande sociala rörligheten. Det är en litet äldre artikel (juli -11) som absolut fortfarande är relevant.

"En alternativ indikator är kopplingen mellan social bakgrund och studieresultat. Ett svagare samband tyder på högre social rörlighet. Skolverket har konstaterat att den kopplingen har förstärkts det senaste decenniet. Det antyder att den sociala rörligheten sjunker.", skriver Martin.


Att arbete och flit ska löna sig kräver att alla ska kunna göra resan uppåt i samhället. Hur ökar vi den sociala rörligheten - möjligheten att lyckas?
Inte är det med bidrag till låginkomsttagare - en politik för att sminka siffror och tämja verkligheten. Istället handlar det om att bryta segregationen - både i Segeltorp och i Vårby, tycker Folkpartiet. Det handlar om att se till så att människor får jobb (= inkomst, språk och tillhörighet) istället för att sitta fast i utanförskap och passivitet. Det handlar inte minst om att fortsätta det långsiktiga och strävsamma arbetet med att bygga upp den svenska skolan - så att den sociala rörligheten fungerar.
Sverige behöver en kunskapslinje vid sidan om arbetslinjen om sociala strukturer ska kunna brytas.


Hanne Kjöller skriver.

Dags för Pub liberal

Dags för Pub liberal nu på fredag, 17-19 på O'Learys i Huddinge centrum. Några ur styrelsen kommer att vara på plats, väl synliga, och vi har också kollat att det inte är någon fotbollsmatch, så det finns plats och möjlighet att prata.
Alla medlemmar och andra liberala vänner är hjärtligt välkomna att svänga förbi!

Pub liberal hålls den första fredagen i varje månad (med undantag för december månad, då puben ersätts med Julfest)

onsdag 26 oktober 2011

Inslag i TV4 om Huddinges fritidshem ger inte hela bilden

Med anledning av TV4:s inslag om personaltätheten på Huddinge kommuns fritidshem igår den 25 oktober vill vi ge en mer täckande bild av hur det faktiskt ser ut i verkligheten.
Trenden med allt större barngrupper är nationell, men två faktorer påverkar hur statistiken ser ut i Huddinge:
     För det första är barngrupperna sällan faktiskt så stora som TV4 menar. Många föräldrar i kommunen har sina barn inskrivna på fritidshemmen utan att barnen för den skull är på fritids på ”heltid”.
     För det andra har kommunen ett sätt att räkna som ibland räknar förskolepedagoger som skolpersonal: Inom ramen för ”samlad skoldag” integreras personalen på skolan och personalen på fritidshemmen under skoldagen – i teknisk mening räknas de som skolpersonal den tid de befinner sig på skolan, vilket också gör att det förefaller vara mindre personal på fritidshemmen under delar av dagen.
Självklart ska vi inte ge statistik som vi sedan måste förklara. Om vi skickar statistik till SCB som inte speglar verkligheten så är det något vi måste titta vidare på.
Sedan 2009 pågår ett arbete med att professionalisera personalen och med att stärka fritidshemmens pedagogiska innehåll, helt i linje med bl.a. Skolverkets rapport från samma år pekade just på behovet av att tydliggöra fritidshemmens pedagogiska uppdrag och att stärka ledarskapet.  Vi fortsätter på den vägen genom att kompetenssäkra våra fritidshem; dels genom genom att satsa på förskolledarutbildning till våra outbildade – en satsning på flera miljoner - och dels genom att locka till oss mer kompentent personal, t.ex. genom traineeprogram i samarbete med högskolorna.
Det har haft gott genomslag hos föräldrarna. I den invånarenkät som föräldrar svarat på säger 90 procent att de är nöjda med hur deras barns fritidshem fungerar och det visar att vi är på rätt väg.
Fritidshemmen ska inte vara ”grundskolans blinda fläck” utan har inte minst ett viktigt pedagogiskt uppdrag i den nya kunskapsskolan!


För oss är det ytterst viktigt att ha en konstruktiv dialog med våra invånare, det är tillsammans vi kan utveckla och förbättra våra verksamheter. Men tyvärr fick vi inte tillfälle i inslaget att redogöra för det arbete som våra fritidsledare utför dagligen.

Cem Delen
Tf ordförande i grundskolenämnden (FP)

tisdag 25 oktober 2011

"De försökte ju stänga ner Internet, så vi tänkte att nu kör vi!"




Det kan man undra...

"Telecomix berättar: Den arabiska våren bakom kulisserna" hette Folkpartiets andra och avslutande arrangemang på Huddinge Demokratidagar, i fredags kväll på SV.
Femtontalet intresserade lyssnade då på internetaktivisterna Martin Löwdin och Daniel Kuehn, som handgripligt hjälpt till att säkra tillgången i till Internet i Egypten under revolterna i våras. Mlowdi och Lejonet, som fått en hel del medial uppmärksamhet efter sina insatser, berättade om sina erfarenheter av praktiskt demokratiarbete och vad de uppfattar som hot och möjligheter för demokratiska uttryck i Internets tidsålder.

Även om Twitter inte kan sägas ha startat upproren spelade den enkla och snabba kommunikation som de nya nätforumen utgör en stor roll för att revolterna kunde samordnas och hoppet hållas vid liv. Internet är dock inget man kan ta för given. Infrastrukturen som ligger bakom kan kontrolleras av både företag och stater. Som exempel fick vi veta att Internet i Sverige kontrolleras vid tre noder, som alla ägs av Telia och har staten som minoritetsägare. I fallet Egypten kunde Mubarak ganska enkelt strypa medborgarnas tillgång till nätet - men inte så länge, eftersom det finns gott om människor som med diverse tekniska rörelser ändå kunde göra så att medborgarna fick tillgång till nätet och kunde göra sina röster hörda.

Martins och Daniels presentation lyfte en hel del föreställningar om demokratiska rättigheter post-Google. Visst var det moraliskt rätt av dessa nätaktivister att veva igång nättillgången med hjälp av telefonlinor och gamla pc:ar, även fast de väl på något sätt kan ha sägas intervenerat i en annan stats angelägenheter?
Det där med statlig suveränitet utmanas av internet - vi är nu en gång för alla sammanlänkade.
Samtidigt modifierar Google sina sökresultat i Kina efter regimens önskemål, för att dämpa demokratihungern där.
Våra möjligheter att kommunicera ligger i händerna på ett fåtal stora aktörer, som i många fall är företag utan demokratiska uppdrag i styrdokumenten, och kanske behöver vi alla uppgradera vår tekniska kunskap för att kunna föra en relevant diskussion om hur vi ska ha det med vår nätvaro och förutsättningarna för densamma.

Den som är intresserad av de här frågorna har till exempel möjlighet att fördjupa sig och diskutera på Internetdagarna nu i november.

Här berättar DN storyn om när Egypten "gick ner för räkning"



Fredrik Malm i Huddinge


Fredrik Malm talar på O'Learys

I torsdags genomförde Folkpartiet ett afterworkseminarium inom ramen för Huddinge Demokratidagar, med riksdagsledamoten tillika Folkpartiets utrikespolitiska talesperson Fredrik Malm.
Fredrik reflekterade över utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika efter vårens revolter som lett till att Mubaraks och Khadaffis regimer fallit och öppningar för demokratisk utveckling på vissa håll uppstått. Det var en bild präglad av storpolitisk realism Fredrik målade upp - det blir svårt att från världssamfundets sida främja demokratisk utveckling då Kina som vi vet motsätter sig framväxten av sant demokratiska institutioner av rädsla för egna demokratirörelser.
Svensk och västerländsk handel med de totalitära staterna i regionen har länge också konserverat status quo och det är en dynamisk tid vi har framför oss. Vilka blir nu motparterna i regionen?

Fredrik pratade om att demokratisk konsolidering blir omöjlig "uppifrån" - vi måste istället stödja de aspirerande demokratiska rörelser som redan växer underifrån i de stater där framväxten av demokrati blir möjlig - rent praktiskt genom att starkare koppla vårt bistånd till demokratirörelser och minska vapenexporten i de fall mottagarna är ickedemokratiska stater. Demokratibistånd är något som SILC jobbat mycket för. Folkpartiet tog på sitt landsmöte ett beslut om att starkare jobba för demokratibistånd, en form av bistånd som bl.a. SVD förordat i fallet Libyen. Jan Björklund talar på Youtube om en biståndspolitik för demokrati.

23 besökare fyllde upp salen ordentligt och evenemanget blev också förevigat som en del i den officiella dokumentationen av demokratidagarna.

tisdag 18 oktober 2011

Svar på interpellation ställd av Victoria Brikho (S) och Natalie Sial (S) till ordföranden i grundskolenämnden Cem Delen (FP) om stress och oro i skolan



Besvarad på kommunfullmäktige den 10 oktober 2011
Victoria Brikho (S) och Natalie Sial (S) har ställt en interpellation till mig om ungdomars upplevelse av stress och oro i skolan. Interpellanterna refererar till en undersökning gjord av Rädda Barnen som visar att många barn känner oro inför skolstarten.

Gällande hur just Huddinges barn och unga känner för skolan har jag tittat på kommunens egna elevenkäter, där elever svarar på frågor om hur nöjda och trygga de känner sig i skolan.
2010/2011 var det 90 % av eleverna i de tidigare åldrarna som känner sig nöjda med skolan och 77 % av eleverna i de senare åldrarna kände sig på motsvarande sätt nöjda. Fler än 8 av tio ungdomar i Huddinges skolor anger i elevenkäten från 2010/2011 att de känner sig trygga i sin skolmiljö. Resultaten skiljer sig mellan skolorna, men ligger i huvudsak på en jämn nivå över kommunens geografiska områden samt ligger i huvudsak kvar på en stabil nivå jämfört med tidigare år. Precis som Rädda Barnens undersökning är det fråga om självskattning och därför är materialet inte helt lätt att tyda.

Frågan om stress i skolan har flera bottnar. För en del elever handlar det om en oro för skolmisslyckanden, för andra handlar det om andra problem som kommer in också i ens skolvardag och en del har också särskilda behov av olika orsaker.

En riskgrupp för negativ stress är förstås de elever som riskerar att inte nå målen. Det är elever som behöver fasta ramar, struktur på dagen och en tydlig lärarnärvaro. I många fall kan det handla om katederundervisning där läraren ser även de svaga eleverna och inte lämnar dem åt egna medel. Speciellt elever med neuropsykiatriska funktionshinder tjänar på detta – för dem kan det inte bara lindra stressen utan betyda skillnaden mellan stora svårigheter och rena topprestationerna. Om skolan ser dessa barns behov av struktur, kan svårigheterna övervinnas på ett tidigt stadium i den ordinarie verksamheten.

En annan riskgrupp är de s.k. ”prestationsprinsessorna”. Det är fråga om ofta mycket högpresterande elever, som ändå känner stress inför de egna resultaten. Dessa elever behöver tydliga kunskapsuppföljningar, tydliga betygsskalor och kunskapsmål, så att de vet vad som förväntas av dem för att uppnå ett visst betyg.

Stress och oro i skolan beror ofta på mobbning eller kränkande beteenden i skolan. I detta jobbar vi i Huddinge efter Skolverkets rekommendationer, som går ut på att integrera likabehandlingsarbetet i all verksamhet. I kommunens skolor arbetar man idag efter olika likabehandlingsprogram. Förvaltningen håller nu på att arbeta fram ett gemensamt verksamhetsstöd som ska hjälpa oss att komma vidare i likabehandlingsarbetet.

Detta arbete tangerar arbetet kring de elever vars livssituation i stort skapar stress och dålig psykisk hälsa. Här spelar också elevhälsoarbetet en central roll. Elevhälsan genomgår förändringar i och med att den nya skollagen trätt i kraft och med den nya lagen tydliggörs skolhuvudmannens ansvar. Elevhälsans roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet blir också tydligare. 

Behövs det särskilt stöd för att fånga upp en elev som inte mår bra kommer elevstödsorganisationen in, ett helhetsgrepp där relevanta kompetenser samverkar kring fallet. I normalfallet består ett sådant team av specialpedagog, skolsköterska och kurator. Gäller det problem som involverar hela familjen kopplas också andra aktörer in. Det viktiga här är att alla tillgängliga kompetenser samverkar kring den enskilda eleven.
Just nu följer förvaltningen upp hur åtgärdsarbetet fungerar, allt för att kunna i den ordinarie verksamheten fånga upp elever som inte mår bra. Det har redan visat sig att de flesta grundskolor tycker att det nya åtgärdsprogramsarbetet har fungerat bättre än tidigare, men självklart finns det saker att förbättra. Vi följer det fortsatta arbetet med mycket stort intresse.

Det är viktigt att se att det är en naturlig del av livet att lära sig att hantera stress och faktiskt till och med nederlag ibland. Skolan ska inte vara en skyddad verkstad utan rusta eleverna för vuxenliv som också kommer att innebära svårigheter. Det gör man genom att tidigt signalera att en elev inte når upp till målen, ha positiva förväntningar och ge eleven stöd att komma igen.


Svar på interpellationens frågor:
1.      Tror du att oro och stress i skolan kan bero på att skolan inte har förmåga att ge alla elever de kunskaper de behöver?
Svar: Ja, för en del elever tror jag att det kan vara så. De svagaste eleverna har drabbats mycket negativt av den tidigare skolkulturen med lärare som abdikerade från klassrummen och lämnade eleverna till självständigt arbete. Vi vill återupprätta lärarens yrkesstatus och få dem att bli kunskapsförmedlare igen. Skolan ska vara en plats där alla får den undervisning och det stöd de behöver för att uppnå godkända betyg.
2.      Vad vill du göra för att minska oro och stress hos Huddinges elever?
Svar: Det är naturligt med ”pirr i magen” inför skolstarten, men stressen ska inte behöva bli negativ. För att minska ohälsosam stress måste skolan ta sitt kunskapsförmedlande uppdrag på allvar. Lärarledda lektioner där varje elev uppmärksammas och blir sedd är bättre på detta än slentrianmässigt ”eget arbete”.
Jag vill fortsätta på det arbete vi börjat med och kommer särskilt noga att följa den utvärdering som nu genomförs av elevstödsorganisationen, så att varje elev får det stöd den behöver för att komma igen och nå högre. Slutligen följer jag hur förvaltningen går vidare med likabehandlingsarbetet.
Vi kommer också att mycket noga följa hur budgetens satsningar på rektors ledarskap kommer på plats ute i verksamheterna eftersom det är viktigt att rektor tar klivet ut i skolvardagen och inte binds upp med administrativa arbetsuppgifter. Ett led i detta arbete blir att anställda intendenter som avlastar rektorerna i det ofta mycket tyngande budgetarbetet.

Cem Delen
Ordförande i grundskolenämnden (FP)

Rapport från Folkpartiets landsmöte


Mitt första landsmöte gick av stapeln i helgen 14- 16 okt 2011. Jag reste dig på eget bevåg, nyfiken på det parti jag tillhört i fyra år men inte engagerat mig i. Duktiga ombud hade skrivit massor med kloka motioner och en del mindre vettiga men så är det i alla partier. På det hela taget förnuftiga och engagerade medborgare som tyckte till om hundrasförbud, vargjakt, föräldraledighet och skattekvoter.

EU politiken hade ett eget möte som jag besökte. Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström talade om alla möjligheter och problem under ledning av den mycket insatte SvD skribenten Rolf Gustafsson. Särskilt Marit P och Olle S gjorde bra intryck, mycket vana vid EU förhandlingar och hur man gör politik. Euro valutan som FP vill ha stod i centrum (Olle) och jordbruk (Marit).

Annars blev jag mest intresserad av partiets ställning till sänkta skatter som Jan Björklund hade propagerat för dagarna innan landsmötet. Nu gick landsmötet inte hela vägen utan ville sänka marginalskatten till 50 % i en första vända, mot partistyrelsens 40 % som riktmärke. Vi lär se om det blir några sänkningar överhuvudtaget. Liberala Företagare som jag är medlem i gjorde vad de kunde för att propagera för lägre skatter men fick inte komma upp i talarstolen. Detta landsmöte hade begränsat talartid så att folk fick till sist bara en minut på sig och vissa inte kom fram alls vilket var kanske bra rent praktiskt men odemokratiskt.

Amanda Brihed från FP Huddinge och HBT Liberaler var på plats men annars var jag nog den enda från FP Huddinge. Jag ser till att organisera mig bättre till nästa landsmöte, skriva motioner och resa tillsammans. Denna gång gav mersmak dock och jag har fullt förtroende för partiledningen och alla engagerade folkpartister som jag träffade under dagarna. Vanligt vettigt folk men med en särskild glöd för frihet, demokrati och människovärde.

Jan Sjunnesson

---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad hände på landsmötet? Beslut i korthet
Andra som kommenterar och reflekterar:

torsdag 6 oktober 2011

Huddinge på besök i New York: Helhetsgrepp genom samverkan skapar trygghet

En grupp svenska fastighetsägare och politiker kom just hem från New York, där de studerat hur otrygga miljöer kan göras tryggare genom partnerskap mellan offentliga och privata aktörer i det berörda området. 
C:s Christian Ottosson och V:s Guzul Ciziri var med på studieresan, som det rapporterades från i gårdagens ABC. Christian är ordförande i Huddinges Brottsförebyggande Råd (HuBRÅ).

New York har vänt utvecklingen från otrygghet och kriminalitet till dagens kreativa, trygga världsstad. Ett konkret exempel på hur en nedåtgående spiral kan vändas kan ses i Bryant Park på Manhattan. Idag är det en ren, vacker miljö där man kan surfa gratis, låna böcker, spela schack, träna eller bara slå sig ned en stund. Så har det inte alltid varit, för tjugo år sedan var Bryant park en plats med hög brottslighet och otrygghet och de näringsidkare som fanns i området ville flytta därifrån. Den utvecklingen har man lyckats vända genom inte minst samverkan mellan myndigheter och de aktörer som finns i området.

Är det dags för systemskifte i den svenska trygghetsdebatten? Kanske är det dags att fokusera på ett områdes "friskhetsfaktorer" och hur man kan stärka dem, inte enbart fokusera på repression. Att titta på de platser där brott begås (mörka gränder, nedslitna parker) och försöka, tillsammans med andra aktörer, göra någonting åt dessa platser så att de blir tryggare, men också mer inkluderande, fräscha och vackra. För det verkar som att när man bygger vackra miljöer där alla tar ansvar för det gemensamma, så flyttar brottslighet och otrygghet inte bara någon annanstans, utan den tycks faktiskt minska. Så kan segregation och destruktiva tendenser stävjas, inte bara förflyttas i rummet.

Kriminolog på BRÅ i Nacka Jan Landström gör en analogi med nolltoleransen i trafiken. Sverige har lyckats minska antalet döda i trafiken inte bara fokusera på att göra folk till bättre bilförare, utan på att bygga säkrare miljöer där olyckor inte uppstår (tänk mitträcken, planskilda korsningar).

Detta är något att jobba efter i Vårby gård, tycker vi. Centrum där måste rustas upp och göras vackrare - men det kan inte göras utan att de som bor och bedriver verksamhet i området är med på tåget. Helhetsgrepp krävs, för trygghet får vi när vi alla tar ansvar för det gemensamma.

Christian Ottosson har också bloggat från resan.


onsdag 5 oktober 2011

Parboendegaranti - för de äldre och för deras anhöriga

På måndag tar kommunfullmäktige beslut om parboendegaranti för Huddinges äldre. Det är en klassisk folkpartifråga som Barbro Westerholm drivit starkt på riksnivå, senast här, och som vi i Huddinge bloggat och kampanjat om.

Barbro skriver såhär om kommunala parboendegarantier, som endast införts i tre av tio kommuner än så länge (28 sep):

"I drygt hälften av landets kommuner har mellan ett och fyra par det senaste året önskat att bo tillsammans. Knappt en tiondel av kommunerna har fått önskemål om parboende från fler än fem äldre par. Nästan tre av tio kommuner har inte fått några sådana önskemål alls under året. Kostnaderna för kommunerna kan därför sägas vara marginell. Men för det enskilda paret handlar det om livskvalitet och trygghet under de sista åren i livet."

Ja, detta är en fråga om äldre människors livskvalitet, inte om ekonomi. Äldreomsorgen ska finnas till för de äldre och deras anhöriga - inte tvärtom.

Bra att Huddinges äldre nu stärks i att fortsätta leva tillsammans även om den ena partens hälsa börjar svikta.
Och skönt också för alla som inte är äldre nu, men som vill veta att mamma och pappa får det bra på ålderns höst!



Karl Henriksson (KD) har också varit mycket aktiv för att införa parboendegaranti i Huddinge: blogg.

måndag 3 oktober 2011

Man ska kunna följa sitt barn till skolan - även med färdtjänst.

Tillgänglighetsarbetet i Sverige syftar till att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att röra sig fritt i samhället. Det inbegriper att kunna jobba och att kunna vara förälder till sina barn. En del i detta borde vara möjligheten att kunna följa barnen till förskolan eller skolan innan man själv åker till jobbet - även om man som förälder har färdtjänst. Sådana s.k. viaresor spar tid och bilresor och låter föräldern vara förälder.
Tyvärr finns det idag hinder för via-resor när turen går via skolan för att hämta och lämna barnet. Färdtjänstresorna administreras av landstinget, som anser att detta med skolskjuts är en fråga för kommunen och skolan, med stöd av skollagen. När föräldern åker själv till skolan går det bra, men inte när barnet är med i bilen. Detta har bl.a. uppmärksammats av SVT.
Vår uppfattning i Folkpartiet är vi måste hitta en lösning som gör det möjligt för föräldrar i behov av färdtjänst att följa sina barn skolan precis som alla andra föräldrar; det är en fråga om att kunna vara delaktig både i samhället och i sina barns liv.

Folkpartiet och Synskadades riksförbund driver linjen att vi måste hitta en lösning på problemet. Moderaterna har nu gått med på att föräldrar i behov av färdtjänst och som också har barn med funktionshinder ska få denna möjlighet. Detta är en mycket liten grupp och omfattar inte alla de med färdtjänst vars barn inte har funktionsnedsättning.
Därför har nu FP:s landstingsledamot Ninos Maranha lyft behovet av en utredning för ta reda på hur många föräldrar totalt det handlar om. Detta är en nödvändig början för att hitta en lösning som fungerar.

Vi kommer att fortsätta jobba i landstingsmajoriteten för att föräldrar med funktionsnedsättning ska få följa sina barn till förskolan och till skolan.


Jessica Ericsson
Ledamot i landstingsfullmäktige (FP)

torsdag 29 september 2011

Planering inför Demokratidagarna

Sitter och fnular på hur vi ska dokumentera våra fina Demokratidagarevenemang. Det ska göras en kortfilm där essensen av de tre dagarna ska fångas in och vårt evenemang med Fredrik Malm ska vara med, får jag veta. Kul!

Fredrik Malm pratar på temat Vad händer nu i Egypten och Libyen och hur kan Sverige stödja demokratiseringsrörelserna? Den 20:e oktober kl 18-19.30 på O'Learys. Event här

Dagen därpå, den 21 oktober 18-20 tar vi emot nätaktivisterna Daniel och Martin från Telecomix som berättar om sina erfarenheter av praktiskt demokratiarbete under Twitter-revolutionerna. FB-event här

Sprid eventen i dina nätverk så vi får schyssta debatter!

onsdag 28 september 2011

Rapport från Shakespeares Verona

Under tio dagar i juni (18-17:e) samlades 32 deltagare från olika europeiska länder i Verona för att arbeta med och återskapa Shakespeares Romeo och Julia. Deltagarna bestod av en musikgrupp och en dramagrupp.
Från Huddinges Kulturskola deltog Markus Eriksson och Suzanne Persson som båda har specialistkompetens inom den tidiga musiken och spelar instrument som användes på Shakespeares tid.

Under några första dagar genomförde deltagarna olika övningar för att komponera musik till texter skrivna på blankvers (ett orimmat versmått som Shakespeare ofta använde) och i andra delen av vistelsen arbetade man fram en föreställning baserade på de tidigare övningarna samt på texten från Romeo och Julia. Föreställningen framfördes sedan för allmänheten i centrala Verona.

Vi har fått ta del av en reseberättelse från Markus och Suzanne som verkar ha haft det jättekul i Verona. Internationella utbyten skapar kontakter och förståelse. De ger erfarenheter som sen kan användas på hemmaplan.

Om du vill läsa mer, gå in på projektets hemsida (på engelska). Creativity is a common human language!

Att motionera kan göra skillnad...

Folkpartiet i Huddinge la tre motioner till Folkpartiets landsmöte i oktober och nu har handlingarna inför mötet kommit.
Motionen "Lagstadgad rätt till nettodebitering vid mikroproduktion av el" handlade om att ge hushåll som producerar egen el möjlighet att ta betalt för den el som går tillbaka ut i nätet, istället för att som idag, ge bort den gratis till elbolagen. Den har av presidiet ansetts besvarad. Att den inte bifalls beror på att det finns vissa skattemässiga knutar i det hela.
Dessa borde kunna lösas upp lagtekniskt. Vi måste ta vara på initiativkraften som människor visar när de gör smarta miljöansträngningar!

Motionen "Förbättra möjligheterna att inrätta tankställen för biogas och subventionera lokala biogasproducenter" ville adressera bensinberoendet genom att stödja klimateffektiv och miljövänlig teknik. Motionen anses delvis besvarad (förbättra möjligheterna att inrätta tankställen) och medan att-satserna om subventioner till lokala biogasproducenter föreslås avslås. Detta för att partistyrelsen vill undvika att man bygger fast sig i en typ av teknik.

Vi motionerade också om att vi ville inrätta implementeringskommittéer, med uppgift att följa upp och utvärdera hur olika reformer implementerats, efter brittisk modell. Den motionen vill partistyrelsen ska avslås med motivering att upplägget är oförenligt med den svenska modellen där departement och förvaltningar är självständiga och kommunerna självstyrande.