Nu blir det lättare att välja förskola

Frihet för föräldrar att välja förskola till sina barn är jätteviktigt, och olika familjer söker olika saker. Vissa föräldrar vet redan från start att man söker en särskild pedagogik, andra vill gå där barnets kamrater går, vissa prioriterar närhet till naturen. Andra tycker att det är särskilt viktigt att så många som möjligt av personalen har en pedagogisk högskoleutbildning, och så vidare.

Som förälder till små barn vet jag att vi är många som ibland känner osäkerhet inför förskolevalet. Hur ska man hitta rätt, och hur vet man egentligen vad det är man väljer? Många familjer flyttar till Huddinge just för att barnen ska få en bra uppväxtmiljö och som nyinflyttad är det inte alltid man har superkoll på vilka förskolor som finns i närområdet.

Därför är det nu verkligen ett steg i rätt riktning att vi presenterar ett helt nytt jämförelseverktyg som stöd för föräldrar som ska söka förskola till sitt barn. Och efter att ha sett en demoversion för verktyget, som lanseras den 15 februari, tror jag att detta kommer att bli riktigt bra!

Verktyget som snart introduceras på webben ger föräldrarna möjlighet att välja att begränsa sin jämförelse till olika organisationsformer (kommunal, fristående, föräldrakooperativ), var i Huddinge man vill söka, och sedan vissa förskolor (om man så vill). Då får man upp en jämförelse av de utvalda förskolorna på ett överblickbart sätt som visar på vissa indikatorer: antal barn per årsarbetare, andel personal med pedagogisk högskoleutbildning, andel föräldrar som är nöjda med förskolans verksamhet med mera. Vill man veta mer är det bara att klicka sig vidare till förskolans egen hemsida och läsa vidare.

Jämförelseverktyget är en nyckel för att kunna veta vad man väljer mellan. Och när informationen blir allmänt tillgänglig hoppas vi att det blir en extra sporre för förskolorna att utveckla sin verksamhet. Nu ersätts ensidig marknadsföring av kvalitetssäkrad vägledning och kommunen tar sitt ansvar för allas möjlighet att välja!

Chris Smith

ledamot i förskolenämnden

Huddinges skolor ska kunna möta alla barn!

Under en tid har skolans bemötande av det ökande antalet barn med neuropsykiatriska funktionssvårigheter debatterats i media. Skolans uppdrag är att möta alla barn och så långt det är möjligt inkludera alla barn i den ordinarie undervisningen. Barn med neuropsykiatrisk känslighet behöver arbetsro, en tydlig struktur och närvarande lärare. Under 2012 fortsätter därför arbetet för att kommunens lärare ska kunna ge alla elever en bra undervisning i ordinarie klass. Detta görs genom ytterligare satsningar på kompetensutveckling och handledning för att stärka lärarnas pedagogiska ledarskap.

Ett exempel som vi arbetar med i dagsläget är nätverk för specialpedagoger där en pedagog kan komma till en annan skola och ge nya idéer kring hur kollegan skulle kunna förbättra situationen i den egna klassen. Ibland blir man hemmablind och behöver hjälpas åt med nya grepp.

Det är viktigt att man inte tänker att det är eleven som ”är fel” när något inte fungerar, utan att det är skolans förhållningssätt som behöver förbättras. Något som konkret visar på detta är att vi byter namn på organisationen från Elevstöd till Skolstöd. Det handlar om att skolan ska ta sitt ansvar och ge varje elev det stöd den behöver för att nå kunskapsmålen.

Demonstration inför kommunfullmäktige i måndags

(Till höger i bild syns jag i samtal med Huddinges kulturföreningar.)

Det kommunala bostadsbolaget Huge aviserade före jul att de planerar att se över hyressättningen på bl.a. de lokaler de hyr ut till föreningslivet. Avsikten är att säkra att de hyror man tar ut för sina föreningslokaler är skäliga, så att uthyrningen bär sig.


Vid måndagens kommunfullmäktigesammanträde hade Huddinge konstnärsklubb med flera föreningar ordnat en manifestation där de lyfte sina farhågor inför omförhandlingarna. Många undrar hur stora hyreshöjningarna kan komma att bli.
En interpellation till kommunstyrelsens ordförande, Daniel Dronjak Nordqvist, handlade om hur kommunens linje i frågan kommer att vara. Denna interpellation hann vi dock inte med i måndags, utan den bordlades till nästkommande sammanträde.
Jag var dock innan sammanträdet ute och pratade med ”demonstranterna” och kunde berätta om vad vi från kommunledningens och KUF:s sida gör för att förhandlingarna, när de kommer, ska landa så bra som möjligt. Just nu finns det inget underlag att ta ställning till utan kommunens ledning kommer att tillsammans med Huge titta på vart och ett av de hyresobjekt som ligger på bordet. I den bedömningen kommer vi att titta på vad som kan vara en skälig hyra att ta ut för varje objekt samt vilket ytterligare stöd kommunen kan ge till det föreningsliv som verkar i Huddinge.

Erik Ullenhag inledningstalar på Kom Samman-konferens

Erik Ullenhag, integrationsminister (FP) inledningstalar om regeringens syn på integrationsfrågorna då konferensen ”Mötesplatsen – en väg till hälsa och integration” hålls den 20 januari i Flemingsberg.

KomSamman är ett samarbetsprojekt mellan Resurscentrum för nyanlända inom förskola och skola (RCN), fritidsgården Ung Zon Flemingsberg, Svenska kyrkan och Huddinge IF. Verksamheten äger rum i källarplanet i Flemingsbergs kyrka, varje onsdag klockan 15.00 - 20.00.
KomSamman erbjuda meningsfulla aktiviteter för nyanlända barn och deras föräldrar som visar vägar in i det svenska samhället. Man kan ägna sig åt fysisk aktivitet och åt kreativt skapande, knyta nya kontakter och träffa andra. En mycket uppskattad verksamhet.

Mer information och det fullständiga programmet till konferensen finns här.

Ett steg närmare 25 timmar i förskolan

På gårdagens fullmäktige blev det offentligt att vi i Huddinge har hittat en lösning för att erbjuda barn till föräldralediga mer tid i förskolan. I och med att verksamhetsplanen togs beslutades det att barn till arbetslösa får rätt till 25 timmar per vecka. Nästa steg, som kommer att presenteras i samband med nästa förskolenämnd i februari, är att även möjliggöra detta för barn till föräldralediga.

Denna fråga har varit en av Folkpartiet i Huddinges viktigaste vallöften och det känns otroligt bra att vi snart uppfyller det. Vi får så många mail och samtal från föräldrar som vittnar om hur svårt det är för barnen att ryckas upp ur sin vardag när de får ett syskon och hur viktig förskolan är för barnen. Vi har en förskola i världsklass i Sverige och i Huddinge och den ska alla barn ha rätt till.

Malin Danielsson

Varför vänta med att ta bort steriliseringskravet?

Människor som genomgår könskorrigering måste idag steriliseras för att juridiskt kunna erkännas som tillhörande det nya könet. Inga könsceller får sparas. Det är en lag som i bästa fall kan tolkas som en beklaglig rest från ett svunnet samhälle - men för transpersoner som väljer att genomföra en könskorrigering  innebär den att drömmen om egna barn aldrig kan uppfyllas.

Sedan mer än ett år är tre av Alliansens fyra partier för ett borttagande av steriliseringskravet.
Det senaste dygnets indikationer på att man kommit överens om att vänta med att ta bort kravet har därför givit upphov till starka reaktioner och väcker många frågor.
Folkpartiet måste fortsätta att driva på för en snar lagändring. Utgångspunkten i lagstiftningen måste vara att även transsexuella har rätt till sin egen kropp - staten ska inte ha moraliska synpunkter på människors längtan efter barn.


Finns det någon anledning till att man ska vänta med att erkänna transpersoners rätt till fysisk integritet?


Andra som skriver:
RFSL kommenterar beslutet att utreda vidare


LUF och CUF: Regeringen borde inte gett efter för KD

Duktiga förskolepedagoger har inget kön

Förskolan, precis som andra arbetsplatser, är en mycket starkt kvinnodominerad arbetsplats, något som vi i Folkpartiet i Huddinge vill ska förändras. Idag uppgår andelen män som arbetar i kommunal förskola till bedrövliga 2,8 procent och inom fristående förskola till knappt bättre 5,3 procent.

Förskolan är ofta första anhalten ut i livet utanför den egna familjen för våra barn och det är viktigt att barnen möter kompetent personal och inte minst, tycker vi, förebilder som är både kvinnor och män.

Nu har regeringen gett Skolverket i uppdrag att genomföra insatser i syfte att främja jämställdhet i skolväsendet. Som en del i uppdraget ska man hitta goda exempel i kommuner och i omvärlden som kan visa hur man kan jobba för att göra förskolan till en attraktiv arbetsplats för ambitiösa pedagoger, oavsett kön.

I Huddinge gav vi år 2010 förvaltningen i uppdrag att arbeta för en jämnare könsfördelning bland de anställda i förskolan. Sedan dess har bland annat ett särskilt nätverk för manliga pedagoger startat. Men än finns det nog en lång väg att gå för att valet att bli förskolepedagog ska vara lika möjligt att göra för en kvinna som för en man.

Var med och påverka!

Genom att svara på Folkpartiets enkät kan du vara med och påverka. Vilka frågor är viktigt för dig att vi politiker har svar på? Vilka problem och möjligheter ser du framöver? Vilken värld vill du leva i 2025?


Det går snabbt - gör det nu!

Malin Danielsson tillbaka som grundskolenämndens ordförande

Nu tar Malin Danielsson över rodret som grundskolenämndens ordförande efter att ha varit föräldraledig under hösten -11.
På Malins blogg skriver hon om prioriteringarna inför våren:

Prio ett på göra-listan är att plöja de rapporter som nu börjar droppa in från skolinspektionen som under hösten har granskat våra skolor.

Överst på listan står även att följa upp så att skolskjutsarna fungarer som de ska. Dessa har fungerat under all kritik en period under hösten och så får det absolut aldrig bli igen. Stöter ni på några problem med dessa eller hör om några problem så kontakta mig direkt!

Malin Danielsson

God Jul och vi ses 2012!

God Jul och Gott nytt år 2012! 

Vi som jobbar på kansliet vill passa på att önska God Jul till alla våra medlemmar, bloggläsare och till alla de samarbetspartners vi träffat under året.

Kansliet har julstängt mellan den 23 december och 8 januari. Vi är tillbaka igen den 9 januari.

Jessica Ericsson lämnar äldreomsorgsnämnden

I veckan deltog jag vid min sista äldreomsorgsnämnd. Det är med dubbla känslor; det har varit otroligt intressant och lärorikt att fått förtroende att sitta med som ersättare i äldreomsorgsnämnden. Samtidigt känns det skönt att ha fattat beslutet eftersom jag omöjligen kan få mitt eget tidspussel att gå ihop med heltidsarbete, flera uppdrag i landstinget och skötsel av min egen hälsa och fritid.

Jag väljer nu att fokusera på uppdragen i landstinget eftersom jag inte har förutsättningar att göra ett så bra jobb som jag skulle önska – och som våra äldre förtjänar – i både landstinget och i Huddinge.  

Arbetet med att öka möjligheterna för våra äldre att utifrån sina egna förutsättningar fortsätta vara de unika individer de alltid varit är en av de viktigaste uppgifterna som kommunen har att fylla. Även om det inte är ett lättlöst pussel så måste vi se till att värna och utveckla omsorgen så att den bedrivs med den värme och omtanke vi vill se samtidigt som vi får ut så mycket som möjligt för varje skattekrona både ifråga om kvantitet och kvalitet.  Det är inte bara de som idag behöver hjälp som vi har att tänka på utan också de som kommer att behöva hjälp om något eller några år.

Vem som utför omsorgen är mindre viktigt – det är kvaliteten som är det väsentliga. Där måste vi ställa lika höga krav på alla utförare, utveckla uppföljningarna vidare och bli ännu bättre på att ta till vara på impulser som kommer in om att saker inte fungerar som vi vill. Vi måste sedan lära av våra misstag, skriva bättre upphandlingar och följa upp vad varje äldre får för pengen vi gemensamt satt av.

Att fokusera på individen innebär också att skapa förutsättningar för att han eller hon ska kunna må gott så länge som möjligt och också kunna återhämta sig så snart som möjligt om oturen skulle vara framme. Även äldre kan rehabiliteras, komma tillbaka efter en skada eller ett fall och bli rörlig och aktiv igen, långt upp i åren. Jag tror att vi kan göra mycket mer på det här området och jag kommer att fortsätta jobba med dessa frågor i landstingets beredning för äldre och multisjuka. 

Även om det mesta faktiskt fungerar och de flesta äldre i Huddinge är nöjda i våra mätningar, så finns det en stor potential för förbättring. För mig ligger några av nycklarna till en äldreomsorg i toppklass i ett ökat fokus på att i än högre grad sätta individen i fokus, i tydligare valmöjligheter och fortsatt kvalitetsarbete samt i skarpa uppföljningar där problem och missförhållanden obevekligt dras upp på bordet och rättas till. 

Jessica Ericsson

snart f.d. ersättare i äldreomsorgsnämnden

ledamot i landstingsfullmäktige

ledamot i beredningen för äldre och multisjuka

En sällsam helg. SAAB i konkurs, Kim Jong-Il och Václav Havel döda

Under helgen som gick hann SAAB begäras i konkurs och Kim Jong-Il sälla sig till skaran av avlidna nordkoreanska ledare som ända in i döden fortsätter att styra landet (Kim Il-Sung som dog 1994 är fortfarande officiell regent i det avskurna och utfattiga kärnvapenriket). Låt oss hoppas att det nu öppnas ett fönster för Nordkoreas befolkning att välja en annan väg.

Dessutom kom nyheten att den tjeckiske författaren och frihetskämpen Václav Havel, född 1936, avlidit.
Som dissident i dåvarande Sovjet kom Václav att leda rörelserna Charta 77 och Medborgarforum och efter murens fall blev Václav dåvarande Tjeckoslovakiens första folkvalda president. Som politisk tänkare omfamnade han en demokratitanke där vi alla utifrån vårt moraliska ansvar för varandra har ett uppdrag att bekämpa extremism och totalitära ideal.

Folkpartiets europaparlamentariker Olle Schmidt skriver om minnet av Václav Havel på sin blogg, Fria tankar om Europa:

En av mina stora politiska hjältar har avlidit; Vaclav Havel.
Jag minns hur det kändes att få lyssna på honom i EU-parlamentet. Det var ett privilegium.

Hela hans gestalt utstrålade viljekraft.
Hans tal var en genomgång av Europas historia, av mänsklighetens utmaningar och vilket ansvar varje enskild individ har att göra det rätta.

Vaclav Havel var en högt intellektuell person som hade förmågan att kombinera konstnärligt skapande som teater och poesi med ett konkret politiskt tilltal.

Han är av Europas hjältar.
Utan honom vet vi inte om Muren någonsin fallit och Europa kunnat återförenas.

Åren i fängelse i Tjeckoslovakiens fängelsehålor knäckte inte Vaclav Havels obändiga vilja till demokrati och frihet!

Europa är skyldig honom den största respekt!

Heder åt hans livsverk!

Ett Sverige som inte faller för myterna om invandringen

Ett sätt att på allvar bemöta främlingsfientlighet är att motbevisa de myter som sprids genom konkret kunskap. Idag lanserar integrationsminister Erik Ullenhag (FP) en hemsida där de vanligaste nätmyterna om invandrare och minoriteter bemöts med fakta.

Idag samsas två nygamla tankefåror i den främlingsfientliga retoriken:
Dels torgförs det klassiska argumentet att invandringen kostar, och/eller kostar mer än den ger tillbaka. Det påståendet utgår från ett statiskt sätt att värdera samhällen, men kan bemötas med kronor och ören.

En annan föreställning som blivit vanlig är att det pågår en "islamisering i det fördolda" av Sverige, och att den politiska sfären inte vågar eller inte vill se det. Genom hundratals bloggar och forumtrådar förs detta dunkla hot fram, och på Internet behöver det sällan underbyggas med fakta.

Främlingsfientlighet bygger på ett förenklat grupptänkande som en liberal inte kan acceptera. Vi måste  våga  försvara och bygga vidare på det svenska samhälle där alla individers rättigheter är okränkbara, oavsett om man är pursvensk student i småstad, sjuårig förstaklassare i Bredäng, ung muslimsk transperson i Stockholm, eller ung kvinna på jakt efter första jobbet i Malmö.

Ett bättre mottagande när man kommer som ny till vårt land, ett livslångt lärande som tillåter en att växa vidare och en arbetsmarknad där ens kunskaper tas tillvara är grundstenar i ett öppet och starkt Sverige.
För liberaler hör inte grupptänkande och oklar retorik hemma i det politiska beslutsfattandet.

Erik Ullenhags samlade grepp kring myterna från båda dessa åsiktströmningar är berömvärt.
Bra jobbat Erik!

Från dagens DN Debatt:

Myt 1: Det pågår en massinvandring, om några årtionden kommer svenskar att  vara i minoritet i sitt eget land.

Påståendet är direkt felaktigt. I dag är knappt 15 procent av befolkningen född i ett annat land. Statistiska Centralbyrån räknar med en näst intill oförändrad andel i framtiden, andelen beräknas öka till 16,5 procent 2050.
I grunden bygger myten på att personer med utländsk bakgrund aldrig blir svenskar och att det skulle vara ett problem om människor har en bakgrund i ett annat land. Det är också värt att notera att den enskilt största gruppen invandrare 2010 var hemvändande svenskar, som stod för en femtedel av invandringen.

Myt 2: De flesta så kallade flyktingar saknar flyktingskäl.

En stor del av de flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren har kommit från länder som Irak, Afghanistan och Somalia, länder som är hårt drabbade av krig och konflikter. År 2010 beviljades 9 978 asylsökande personer permanent uppehållstillstånd. Av dem hade 91 procent antingen skyddsskäl eller flyktingskäl.
Som skyddsbehövande räknas bland annat människor som löper risk att straffas med döden, utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling och människor som löper allvarlig risk att skadas på grund av väpnad konflikt. Utöver dem som ansöker om asyl här i landet tar Sverige dessutom, i samarbete med FN-organet UNHCR, emot ett par tusen kvotflyktingar varje år. Den som hävdar att kategorin skyddsbehövande inte ska kunna ges en fristad i Sverige menar således att vi ska kasta ut människor som riskerar tortyr eller dödsstraff.

Myt 3: Sverige är på väg att bli ett muslimskt land.

Uppskattningsvis lever några hundratusen personer i Sverige som har sin bakgrund i huvudsakligen muslimska länder. Den siffran säger emellertid inte något om huruvida personen är religiös eller inte. Av integritetsskäl för vi inga register över religiös tillhörighet, kultur eller etnicitet i Sverige. Det kan dock konstateras att de muslimska trossamfunden sammanlagt har runt 110 000 medlemmar, vilket endast utgör drygt en procent av Sveriges befolkning.

Myt 4: Barnen får inte sjunga nationalsången och skolavslutningar får inte hållas i kyrkan.

Skolor får ha avslutningar i kyrkan vilket också sker på många håll. I den nya läroplanen för grundskolan som gäller från 2011 är det till och med krav att eleverna ska lära sig såväl nationalsången som ett antal vanliga psalmer. Att undervisningen ska vara icke-konfessionell, det vill säga fri från religiösa inslag, har gällt länge och har ingen koppling till invandringen. Friskolor får ha konfessionell inriktning, där deltagande i konfessionella inslag ska vara frivilligt.

Myt 5: Skolorna får inte längre servera fläskkött.

Det finns inga politiska beslut eller riktlinjer om vilken sorts kött som ska serveras i skolor och förskolor. Några förskolor har beslutat att inte servera fläskkött, men de tillhör undantagen. Anledningen till det är att många av barnen som går där inte äter det.

Myt 6: Judarna kontrollerar medier och politik i Sverige, USA och flera andra länder.

Påståenden om judiska konspirationer har cirkulerat i Sverige och i Europa i århundraden och bygger på synen av judarna som ett kollektiv. I Sverige, USA och många andra länder ägs radio- och tevekanaler av en rad olika företag. Denna spridning garanterar att varken någon grupp eller särintresse kan kontrollera debatten.

Myt 7: Sverige anpassar sig till kvinnofientliga traditioner.

Det stämmer inte. Regeringen för en mycket aktiv politik mot de tendenser som finns i Sverige till hedersrelaterat våld och förtryck, barnäktenskap, tvångsäktenskap och andra företeelser som strider mot individens rättigheter.

Myt 8: Invandringen har lett till en våg av kriminalitet.

Av naturliga skäl finns alltid en stor osäkerhet i statistik om kriminalitet. Många brott anmäls aldrig och många av de brott som anmäls klaras inte upp. Ett sätt att försöka mäta och jämföra över tid och mellan länder är enkätundersökningar där de svarande får uppge om de utsatts för brott det senaste året. I den statistik Brottsförebyggande rådet hänvisar till kan man se att Sverige inte sticker ut jämfört med liknande länder. Det är lika många eller fler som uppger att de har utsatts för brott i en del länder med lägre invandring, till exempel Danmark och Norge. Invandring tycks därför inte vara en avgörande faktor i en jämförelse av antalet brott mellan länder.
Den överrepresentation som finns bland utlandsfödda i brottsstatistiken beror bland annat på att det är många unga män som kommer till Sverige, en grupp som normalt är överrepresenterad i statistiken. Även faktorer som arbetslöshet och låg utbildningsnivå spelar in. I sammanhanget är det viktigt att poängtera att den absoluta majoriteten utrikes födda, precis som den absoluta majoriteten svenskfödda, aldrig begår brott.
Brott ska alltid bekämpas och den ansvarige ska ställas till svars. Men när en enskild invandrare begår brott ska vi aldrig skuldbelägga hela gruppen utrikes födda.

Myt 9: Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år.

De nationalekonomiska studier som gjorts av invandring har tittat på effekter på till exempel tillväxt, handel, företagande, löner och offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman dessa olika perspektiv till ett svar.

Vissa studier av invandring i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det finns även studier som pekar på svagt negativa effekter. Studier av den fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel med invandrarnas ursprungsländer. Andelen företagare är högre bland utrikes födda än bland inrikes födda och utrikes födda har fler anställda per företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella index över innovationsklimat.

Det är inte helt klart hur invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga saker som påverkar beräkningarna är hur gamla människor är när de kommer till Sverige och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt, handel och företagande ingår inte.

Myt 10: Invandringen leder till lönedumpning.

Få svenska studier har gjorts som har kunnat visa på invandringens effekt på lönerna bland den infödda befolkningen. En svensk studie visar på mycket små positiva effekter av invandring på inföddas inkomster. Andra svenska forskare har visat att 90-talets invandring till Sverige inte hade någon effekt på lönespridningen.

Myt 11: Invandrarna tar jobben från svenskar.

Invandring bidrar ofta positivt till arbetsmarknaden genom att kompensera för underskott av inhemsk arbetskraft inom vissa yrken och genom att bidra till att skapa fler jobb. I dag kan vi exempelvis se att ungefär en av fyra läkare och tandläkare i Sverige är födda i ett annat land.

På lång sikt är det främst utbudet av arbetskraft som bestämmer sysselsättningen. Dessutom visar forskning att invandring bidrar till ökad utrikeshandel och därmed ökad tillväxt genom att personer med utländsk bakgrund besitter goda kunskaper om bland annat affärskultur, politik och språk i sina tidigare hemländer.

Myt 12: Om man ifrågasätter invandrings- och integrationspolitiken så blir man stämplad som rasist.

Få frågor debatteras så ofta och så livligt som integrations- och migrationspolitik. Politiska debatter kan ibland hetta till rejält. Den som argumenterar med hjälp av rasistiska och främlingsfientliga myter möter ofta starka, berättigade motreaktioner.

Myt 13: Det finns en tyst majoritet som anser att invandringspolitiken är en katastrof.

När Eurostat nyligen mätte hur invånarna i ett antal europeiska storstäder ser på invandrarna var det 88 procent av stockholmarna som instämde eller instämde starkt i påståendet att invandrare är bra för staden. 72 procent av Malmöborna instämde eller instämde starkt i samma påstående. I 2010 års SOM-undersökning från Göteborgs universitet anger en lägre andel av befolkningen än någonsin, 42 procent, att det är ett bra förslag att ta emot färre flyktingar i Sverige.

Förhala inte vård för papperslösa - och ge Ganna, 91, och andra flyktingar en verkligt human behandling

Sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Rydberg (FP) reagerar på att den svenska migrationspolitiken brister i humanitet. I  ett öppet brev till migrationsminister Tobias Billström efterlyser hon handling, för papperslösas rätt till vård, och för en mer human flyktingpolitik. Förslagen från utredningen om papperslösas rätt till vård kan inte längre förhalas utan måste skickas på remiss. Och fallet med 91-åriga Ganna gör det tydligt att det behövs en mer human syn på flyktingar - och en generösare definition av "synnerligen ömmande omständigheter".

Birgitta Rydberg publicerar och skriver om det öppna brevet på sin blogg: http://birgittarydberg.wordpress.com/2011/12/16/oppet-brev-till-tobias-billstrom-om-flyktingar-papperslosa-och-ganna-91/

I brevet skriver Birgitta Rydberg till Tobias Billström att:
"[vi är] förvånade, och besvikna, över att [utredningens] förslag om att lagreglera vård för papperslösa ännu inte har skickats på lagrådsremiss. Jag vill vädja till dig och ditt parti att sluta förhala denna process, och istället medverka till att denna viktiga utredning och dess förslag kan föras vidare.

Jag vill också vädja till er att ompröva beslutet om att utvisa 91-åriga Ganna till ett ensamt liv i Ukraina. Hennes ålder, sjukdom och familjesituation, som den sista levande länken bakåt för familjemedlemmar som samtliga finns i Sverige, borde verkligen passa in i uttrycket "synnerligen ömmande omständigheter". Om man vill göra detta humanitära fall till en ekonomisk fråga, så är det nog ett obestridligt faktum att det offentligas kostnader för den migrationsrättsliga hanteringen hittills har varit avsevärt större än de obefintliga kostnaderna för vård och omsorg.

Jag vet att du har för vana att hänvisa till att du inte kan påverka enskilda beslut, men detta fall har ändå blivit en regeringsfråga. Och du och dina statsrådskollegor kan i högsta grad påverka lagstiftningen som styr ärendena. Om tillämpningen av begreppet "synnerligen ömmande omständigheter" i dag inte medger ett positivt beslut för personer som Ganna, så borde definitionen verkligen ändras, så som också bl.a. Folkpartiet Liberalerna verkar för."

Rackethallen i Skogås!

På kultur- och fritidsnämndens sista sammanträde för året var rackethallen i Skogås det stora diskussionsämnet.
Nuvarande hall - som byggdes 1986 - är numera utdömd, och beräknas inte kunna "leva" längre än högst fem år (förmodligen kortare).
Nämnden har tidigare avsatt 200 000 kr för att ta fram en förstudie till ny rackethall i Skogås och det var denna som presenterades på nämndens möte igår kväll.
Alla är eniga om att en ny hall måste till inom de närmaste åren, men innan en sådan står på plats är det flera frågetecken som måste rätas ut.
Nämndes beslut i ärendet blev att godkänna rapporten och ge förvaltningen i uppdrag att vidare borra i frågorna kring utformning och - framförallt - finansiering - av en ny hall.
Till februarisammansträdet ska detta underlag presenteras.

I likhet med övriga partier inom majoriteten, anser vi i Folkpartiet att Skogås rackethall måste ersättas. Det är viktigt att det just är en rackethall och inte någon allmän sporthall, ty sådana finns det gott om i Skogås. Men badmintonen måste ha sin arena, och Skogås badmintonklubb ska kunna ges förutsättningar för att fortsätta sin framgångssaga.
Det huvudsakliga problemet är ekonomiskt; hur finansiera byggnationen och hur säkerställa att anläggningen drivs så att driftkostnaderna kan täckas. Och det gärna med råge! :-)

Skriv på för papperslösas rätt till vård

I maj presenterades den statliga utredningen om vård för papperslösa. Utredningen föreslog att landstingen ska erbjuda papperslösa vård, på samma villkor som andra. Ännu har regeringen inte skickat utredningen på remiss. Folkpartiets förtroendevalda i Stockholms län skriver nu på Rätt-till-vård-initiativets upprop för att ge alla, även papperslösa, rätt till vård.

Att ge alla människor vård är ingenting annat än grundläggande medicinsk etik. Det är anmärkningsvärt att regeringen efter att ha fått ett utredningsförslag låter frågan vila i byrålådan.

De papperslösa är ingen röststark grupp och hamnar lätt utanför dagordningen, i det glömda Sverige. För oss som socialt ansvarstagande liberaler är det självklart att driva deras rättigheter – för oss är patienten, oavsett vem det är, alltid viktigast.

Att nekas vård, eller själv avstå vård och äventyra sin hälsa av rädsla för att rapporteras och riskera utvisning, är omänskligt. Det valet ska inte människor, eller vårdpersonal, behöva göra.

Skriv på du med!

Arbetsstipendier till tvärflöjt, bildkonst och film

Huddinge kommuns arbetsstipendier för konstnärlig verksamhet för 2011 går till:

Niousha Poniatowski, född 1993, har studerat tvärflöjt och blev efter musikstudier på Södra Latins gymnasium den yngsta antagna till utbildningen ”Musiker klassiskt” på Musikhögskolan i Stockholm.

Josef Bull, född 1984, är utbildad vid Konstfack och har arbetat som konstnärsassistent och galleriassistent i Stockholm, New York och Berlin.

Josef får arbetsstipendium för magisterutbildning i konst och för att få möjlighet och inspiration att generera arbetsprover.

Elisabeth Marjanovic Cronvall, född 1983, är utbildad filmregissör på Filmhögskolan. Hennes senaste kortfilm ”Inte Panik” blev Guldbaggenominerad 2011 och vann pris för bästa svenska kortfilm på Uppsala Internationella Kortfilmsfestival 2010. Elisabeth får Huddinge kommuns arbetsstipendium för att utveckla manus till sitt nästa långfilmsprojekt, en spelfilm.

Stipendierna, om vardera 20 000 kr, delades ut av ordföranden i kultur- och fritidsnämnden, Vibeke Bildt (FP) vid årets sista kommunfullmäktige.

Malte Persson årets Karin Boye-pristagare

Årets Karin Boye-pristagare för 2011 blev Malte Persson, poet och författare.

Motiveringen lyder: ”Malte Persson tilldelas Karin Boyes litterära pris för 2011 för att han, i en dynamisk och färgstark prosa och poesi, har utforskat språkets oanade nyanser och gränsöverskridande möjligheter”.

Huddinge kommuns skönlitterära pris till minne av Karin Boye delas ut till författare som i första hand är verksamma i Huddinge kommun och som utkommit med verk i Karin Boyes anda inom de två föregående åren.

Priset delades ut av ordföranden i kultur- och fritidsnämnden, Vibeke Bildt, i samband med årets sista kommunfullmäktige. Malte Perssons förläggare Gunnar Nirstedt tog emot priset åt pristagarens vägnar.

Grattis Malte!

Till Annerstaskolan går man med matglädje

Michael Bäckman, skolrestaurangchef på Annerstaskolan i Flemingsberg, är en av Sveriges bästa kockar. Som ledare för det första skolrestauranglaget någonsin tävlar han i mat-OS i Erfurt nästa år. Det är rätt stort det.

Michael menar att god och näringsrik mat lagas från grunden och för en knapp tia per portion lagar han och kollegorna helt fantastisk mat - något vi i Folkpartiet kan intyga efter dagens lunch på Annerstaskolan. Vi bjöds på ett digert utbud av sallader med bl.a. tranbär och puybönor, potatisgratäng och dillkött och en mycket trevlig pratstund med mästerkocken själv fick vi oss också till livs.

Skolmat enligt Micke handlar om att etablera goda matvanor för resten av livet, göra barnen bekanta med svensk husmanskost och andra kök, visa dem nya råvaror och få dem att äta klimatsmart och hälsosamt.
Kommunen kan göra skolmaten långt mer attraktiv och näringsriktig till en lägre kostnad om man upphandlar och tillagar smartare, men det finns en hel del knöligheter att lösa ut för att detta ska bli möjligt. Saker vi nog får anledning att återkomma till. Fantastisk inspirerande och god var i alla fall dagens lunch.

Positiva tecken för Huddinges företagare - men infrastrukturen måste byggas ut

Igår släpptes UC:s näringslivsanalys för Huddinge. Rapporten visar utvecklingen i Huddinge jämfört med läget i regionen och i Sverige nedbrutet på ett antal indikatorer som nystartade bolag, utveckling och ekonomisk konsolidering i dessa.

I en ekonomiskt mycket turbulent tid finns flera hoppfulla tecken. Antalet nystartade aktiebolag ökar stort och trotsar således den marknadspessimism som i övrigt råder.
Huddinges näringsliv utmärks delvis av ett antal stora bolag, främst belägna i de stora handelsområdena i kommunen, men bärs egentligen upp av ett mycket stort antal mindre företag inom branscher som juridik, ekonomisk rådgivning, kommunikation, vetenskap och teknik. Vi har alla förutsättningar att utvecklas stort vad gäller kunskapsintensiva och/eller kreativa näringar. Ett aktuellt, mycket spännande projektkluster drivs av Söderorts kommuner och andra aktörer - däribland EU - i vad som kallas Creative Stockholm.

Den stora majoriteten av företagen ligger i villaområden, i anslutning till det egna hemmet. Det är människor som strävar på för att utveckla sina företag och få dem att blomstra. Det är inte minst dessa företag vi vill underlätta för och hjälpa att expandera. Cem Delen, företagare och ordförande i grundskolenämnden under hösten, skrev om vad majoriteten vill göra för att förbättra företagarklimatet, i medborgartidningen Vårt Huddinge i oktober.

Men för att Huddinge ska kunna spela den roll i utvecklingen av Stockholms arbetsmarknadsregion som vi vill spela, och har alla förutsättningar för, krävs inte minst kraftiga utbyggnader av infrastrukturen (kollektivtrafik och vägar) i närtid. Man måste kunna komma till sitt arbete och till sina kunder i tid om företaget ska blomstra. Då kan man inte bli stående på en mörk perrong i snöstorm eller bli frånåkt för att tåget är proppfullt. Och man måste lita på att inte bli stående i bilköer på Ågestavägen när ungarna ska på träning. Spårväg Syd skulle göra en stor insats för att förbättra tvärförbindelserna i kommunen och Förbifart Stockholm behövs för att minska köer och utsläpp.