Aktivitetsbidragen - en chans att stötta tonåringar!

I gårdagens kommunfullmäktige debatterades förändringen i ersättningsgivning i aktivitetsbidrag till föreningar verksamma i kommunen. Eftersom ärendet omgärdas av en del missförstånd tänkte vi reda ut begreppen en smula.

Vad händer med aktivitetsbidragen?

Huddinges kultur- och fritidsnämnd tog den 8 mars ett beslut om att reformera reglementet för bidragsgivning till kultur- och idrottsföreningars barn- och ungdomsverksamheter.

Förändringen går ut på två saker:

- Dels ändras de bidragsberättigade åldrarna från 5-18 år till 7-20 år.

- Dels viktas bidraget, så att föreningarna erhåller mer stöd för varje barn/ungdom ju äldre personen är. Således får föreningen en större summa pengar för en 19-åring som deltar i verksamheten (10,50 kr per timme) än för en 8-åring (4,20 kr per timme)

Är detta en stor förändring, som kommer att leda till chockhöjda avgifter för barnverksamheter och därpå följande klyftor mellan dem som ha och dem som icke ha?

Det enkla svaret är nej - det finns inget i förslaget som kommer att tvinga föreningarna att börja debitera fantasisummor för ungarnas fotbollsträning.

I själva verket är det inte ens om föreningsbidragen striden står - det riktigt stora stödet får föreningarna genom lokalerna och inte genom de bidrag som nu debatteras.
Som vi tvingas upprepa gång på annan innebär det ändrade reglementet en kostnad på 2,9 procent av årsbudget för den förening som är värst drabbad!

2,9 procent alltså !

Varför vill vi då göra denna förändring, om den inte betyder så värst mycket?

- Jo, reformen är betydelsefull: som ett incitament för föreningarna att satsa på att locka till sig ungdomar i idrott och andra föreningar - och att behålla dem.

Varför är det så viktigt att stötta tonåringars idrottande?

- Tonåringar som ägnar sig åt fysisk aktivitet mår bättre än tonåringar som är inaktiva. De är mindre stressade och skattar sin hälsa högre. Det är ett signifikant kausalt samband, och ett viktigt att stötta eftersom vi vet att tonåren är en besvärlig tid där många, speciellt flickor, mår väldigt dåligt. Kan vi från politiskt håll göra något för att få en tonåring att må bättre bör vi göra det.

- Tonåringar som upprätthåller vanor av god fysisk aktivitet fortsätter att röra sig fysiskt som vuxna, med de hälsovinster som detta innebär. Se t.ex. Lars-Magnus Engström: Smak för motion (Stockholms universitets förlag 2009)

- Tonåringar i Huddinge uttrycker själva att de vill politikerna satsar på idrott för dem. Det är det som flest tonåringar uppger när de blir tillfrågade om vad de önskar av politikerna. Se undersökningen Ung livsstil i Huddinge, gjord av kultur- och fritidsförvaltningen 2010.

Vibeke Bildt

Ordförande i kultur- och fritidsnämnden