onsdag 26 oktober 2011

Inslag i TV4 om Huddinges fritidshem ger inte hela bilden

Med anledning av TV4:s inslag om personaltätheten på Huddinge kommuns fritidshem igår den 25 oktober vill vi ge en mer täckande bild av hur det faktiskt ser ut i verkligheten.
Trenden med allt större barngrupper är nationell, men två faktorer påverkar hur statistiken ser ut i Huddinge:
     För det första är barngrupperna sällan faktiskt så stora som TV4 menar. Många föräldrar i kommunen har sina barn inskrivna på fritidshemmen utan att barnen för den skull är på fritids på ”heltid”.
     För det andra har kommunen ett sätt att räkna som ibland räknar förskolepedagoger som skolpersonal: Inom ramen för ”samlad skoldag” integreras personalen på skolan och personalen på fritidshemmen under skoldagen – i teknisk mening räknas de som skolpersonal den tid de befinner sig på skolan, vilket också gör att det förefaller vara mindre personal på fritidshemmen under delar av dagen.
Självklart ska vi inte ge statistik som vi sedan måste förklara. Om vi skickar statistik till SCB som inte speglar verkligheten så är det något vi måste titta vidare på.
Sedan 2009 pågår ett arbete med att professionalisera personalen och med att stärka fritidshemmens pedagogiska innehåll, helt i linje med bl.a. Skolverkets rapport från samma år pekade just på behovet av att tydliggöra fritidshemmens pedagogiska uppdrag och att stärka ledarskapet.  Vi fortsätter på den vägen genom att kompetenssäkra våra fritidshem; dels genom genom att satsa på förskolledarutbildning till våra outbildade – en satsning på flera miljoner - och dels genom att locka till oss mer kompentent personal, t.ex. genom traineeprogram i samarbete med högskolorna.
Det har haft gott genomslag hos föräldrarna. I den invånarenkät som föräldrar svarat på säger 90 procent att de är nöjda med hur deras barns fritidshem fungerar och det visar att vi är på rätt väg.
Fritidshemmen ska inte vara ”grundskolans blinda fläck” utan har inte minst ett viktigt pedagogiskt uppdrag i den nya kunskapsskolan!


För oss är det ytterst viktigt att ha en konstruktiv dialog med våra invånare, det är tillsammans vi kan utveckla och förbättra våra verksamheter. Men tyvärr fick vi inte tillfälle i inslaget att redogöra för det arbete som våra fritidsledare utför dagligen.

Cem Delen
Tf ordförande i grundskolenämnden (FP)

tisdag 25 oktober 2011

"De försökte ju stänga ner Internet, så vi tänkte att nu kör vi!"




Det kan man undra...

"Telecomix berättar: Den arabiska våren bakom kulisserna" hette Folkpartiets andra och avslutande arrangemang på Huddinge Demokratidagar, i fredags kväll på SV.
Femtontalet intresserade lyssnade då på internetaktivisterna Martin Löwdin och Daniel Kuehn, som handgripligt hjälpt till att säkra tillgången i till Internet i Egypten under revolterna i våras. Mlowdi och Lejonet, som fått en hel del medial uppmärksamhet efter sina insatser, berättade om sina erfarenheter av praktiskt demokratiarbete och vad de uppfattar som hot och möjligheter för demokratiska uttryck i Internets tidsålder.

Även om Twitter inte kan sägas ha startat upproren spelade den enkla och snabba kommunikation som de nya nätforumen utgör en stor roll för att revolterna kunde samordnas och hoppet hållas vid liv. Internet är dock inget man kan ta för given. Infrastrukturen som ligger bakom kan kontrolleras av både företag och stater. Som exempel fick vi veta att Internet i Sverige kontrolleras vid tre noder, som alla ägs av Telia och har staten som minoritetsägare. I fallet Egypten kunde Mubarak ganska enkelt strypa medborgarnas tillgång till nätet - men inte så länge, eftersom det finns gott om människor som med diverse tekniska rörelser ändå kunde göra så att medborgarna fick tillgång till nätet och kunde göra sina röster hörda.

Martins och Daniels presentation lyfte en hel del föreställningar om demokratiska rättigheter post-Google. Visst var det moraliskt rätt av dessa nätaktivister att veva igång nättillgången med hjälp av telefonlinor och gamla pc:ar, även fast de väl på något sätt kan ha sägas intervenerat i en annan stats angelägenheter?
Det där med statlig suveränitet utmanas av internet - vi är nu en gång för alla sammanlänkade.
Samtidigt modifierar Google sina sökresultat i Kina efter regimens önskemål, för att dämpa demokratihungern där.
Våra möjligheter att kommunicera ligger i händerna på ett fåtal stora aktörer, som i många fall är företag utan demokratiska uppdrag i styrdokumenten, och kanske behöver vi alla uppgradera vår tekniska kunskap för att kunna föra en relevant diskussion om hur vi ska ha det med vår nätvaro och förutsättningarna för densamma.

Den som är intresserad av de här frågorna har till exempel möjlighet att fördjupa sig och diskutera på Internetdagarna nu i november.

Här berättar DN storyn om när Egypten "gick ner för räkning"



Fredrik Malm i Huddinge


Fredrik Malm talar på O'Learys

I torsdags genomförde Folkpartiet ett afterworkseminarium inom ramen för Huddinge Demokratidagar, med riksdagsledamoten tillika Folkpartiets utrikespolitiska talesperson Fredrik Malm.
Fredrik reflekterade över utvecklingen i Mellanöstern och Nordafrika efter vårens revolter som lett till att Mubaraks och Khadaffis regimer fallit och öppningar för demokratisk utveckling på vissa håll uppstått. Det var en bild präglad av storpolitisk realism Fredrik målade upp - det blir svårt att från världssamfundets sida främja demokratisk utveckling då Kina som vi vet motsätter sig framväxten av sant demokratiska institutioner av rädsla för egna demokratirörelser.
Svensk och västerländsk handel med de totalitära staterna i regionen har länge också konserverat status quo och det är en dynamisk tid vi har framför oss. Vilka blir nu motparterna i regionen?

Fredrik pratade om att demokratisk konsolidering blir omöjlig "uppifrån" - vi måste istället stödja de aspirerande demokratiska rörelser som redan växer underifrån i de stater där framväxten av demokrati blir möjlig - rent praktiskt genom att starkare koppla vårt bistånd till demokratirörelser och minska vapenexporten i de fall mottagarna är ickedemokratiska stater. Demokratibistånd är något som SILC jobbat mycket för. Folkpartiet tog på sitt landsmöte ett beslut om att starkare jobba för demokratibistånd, en form av bistånd som bl.a. SVD förordat i fallet Libyen. Jan Björklund talar på Youtube om en biståndspolitik för demokrati.

23 besökare fyllde upp salen ordentligt och evenemanget blev också förevigat som en del i den officiella dokumentationen av demokratidagarna.

tisdag 18 oktober 2011

Svar på interpellation ställd av Victoria Brikho (S) och Natalie Sial (S) till ordföranden i grundskolenämnden Cem Delen (FP) om stress och oro i skolan



Besvarad på kommunfullmäktige den 10 oktober 2011
Victoria Brikho (S) och Natalie Sial (S) har ställt en interpellation till mig om ungdomars upplevelse av stress och oro i skolan. Interpellanterna refererar till en undersökning gjord av Rädda Barnen som visar att många barn känner oro inför skolstarten.

Gällande hur just Huddinges barn och unga känner för skolan har jag tittat på kommunens egna elevenkäter, där elever svarar på frågor om hur nöjda och trygga de känner sig i skolan.
2010/2011 var det 90 % av eleverna i de tidigare åldrarna som känner sig nöjda med skolan och 77 % av eleverna i de senare åldrarna kände sig på motsvarande sätt nöjda. Fler än 8 av tio ungdomar i Huddinges skolor anger i elevenkäten från 2010/2011 att de känner sig trygga i sin skolmiljö. Resultaten skiljer sig mellan skolorna, men ligger i huvudsak på en jämn nivå över kommunens geografiska områden samt ligger i huvudsak kvar på en stabil nivå jämfört med tidigare år. Precis som Rädda Barnens undersökning är det fråga om självskattning och därför är materialet inte helt lätt att tyda.

Frågan om stress i skolan har flera bottnar. För en del elever handlar det om en oro för skolmisslyckanden, för andra handlar det om andra problem som kommer in också i ens skolvardag och en del har också särskilda behov av olika orsaker.

En riskgrupp för negativ stress är förstås de elever som riskerar att inte nå målen. Det är elever som behöver fasta ramar, struktur på dagen och en tydlig lärarnärvaro. I många fall kan det handla om katederundervisning där läraren ser även de svaga eleverna och inte lämnar dem åt egna medel. Speciellt elever med neuropsykiatriska funktionshinder tjänar på detta – för dem kan det inte bara lindra stressen utan betyda skillnaden mellan stora svårigheter och rena topprestationerna. Om skolan ser dessa barns behov av struktur, kan svårigheterna övervinnas på ett tidigt stadium i den ordinarie verksamheten.

En annan riskgrupp är de s.k. ”prestationsprinsessorna”. Det är fråga om ofta mycket högpresterande elever, som ändå känner stress inför de egna resultaten. Dessa elever behöver tydliga kunskapsuppföljningar, tydliga betygsskalor och kunskapsmål, så att de vet vad som förväntas av dem för att uppnå ett visst betyg.

Stress och oro i skolan beror ofta på mobbning eller kränkande beteenden i skolan. I detta jobbar vi i Huddinge efter Skolverkets rekommendationer, som går ut på att integrera likabehandlingsarbetet i all verksamhet. I kommunens skolor arbetar man idag efter olika likabehandlingsprogram. Förvaltningen håller nu på att arbeta fram ett gemensamt verksamhetsstöd som ska hjälpa oss att komma vidare i likabehandlingsarbetet.

Detta arbete tangerar arbetet kring de elever vars livssituation i stort skapar stress och dålig psykisk hälsa. Här spelar också elevhälsoarbetet en central roll. Elevhälsan genomgår förändringar i och med att den nya skollagen trätt i kraft och med den nya lagen tydliggörs skolhuvudmannens ansvar. Elevhälsans roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet blir också tydligare. 

Behövs det särskilt stöd för att fånga upp en elev som inte mår bra kommer elevstödsorganisationen in, ett helhetsgrepp där relevanta kompetenser samverkar kring fallet. I normalfallet består ett sådant team av specialpedagog, skolsköterska och kurator. Gäller det problem som involverar hela familjen kopplas också andra aktörer in. Det viktiga här är att alla tillgängliga kompetenser samverkar kring den enskilda eleven.
Just nu följer förvaltningen upp hur åtgärdsarbetet fungerar, allt för att kunna i den ordinarie verksamheten fånga upp elever som inte mår bra. Det har redan visat sig att de flesta grundskolor tycker att det nya åtgärdsprogramsarbetet har fungerat bättre än tidigare, men självklart finns det saker att förbättra. Vi följer det fortsatta arbetet med mycket stort intresse.

Det är viktigt att se att det är en naturlig del av livet att lära sig att hantera stress och faktiskt till och med nederlag ibland. Skolan ska inte vara en skyddad verkstad utan rusta eleverna för vuxenliv som också kommer att innebära svårigheter. Det gör man genom att tidigt signalera att en elev inte når upp till målen, ha positiva förväntningar och ge eleven stöd att komma igen.


Svar på interpellationens frågor:
1.      Tror du att oro och stress i skolan kan bero på att skolan inte har förmåga att ge alla elever de kunskaper de behöver?
Svar: Ja, för en del elever tror jag att det kan vara så. De svagaste eleverna har drabbats mycket negativt av den tidigare skolkulturen med lärare som abdikerade från klassrummen och lämnade eleverna till självständigt arbete. Vi vill återupprätta lärarens yrkesstatus och få dem att bli kunskapsförmedlare igen. Skolan ska vara en plats där alla får den undervisning och det stöd de behöver för att uppnå godkända betyg.
2.      Vad vill du göra för att minska oro och stress hos Huddinges elever?
Svar: Det är naturligt med ”pirr i magen” inför skolstarten, men stressen ska inte behöva bli negativ. För att minska ohälsosam stress måste skolan ta sitt kunskapsförmedlande uppdrag på allvar. Lärarledda lektioner där varje elev uppmärksammas och blir sedd är bättre på detta än slentrianmässigt ”eget arbete”.
Jag vill fortsätta på det arbete vi börjat med och kommer särskilt noga att följa den utvärdering som nu genomförs av elevstödsorganisationen, så att varje elev får det stöd den behöver för att komma igen och nå högre. Slutligen följer jag hur förvaltningen går vidare med likabehandlingsarbetet.
Vi kommer också att mycket noga följa hur budgetens satsningar på rektors ledarskap kommer på plats ute i verksamheterna eftersom det är viktigt att rektor tar klivet ut i skolvardagen och inte binds upp med administrativa arbetsuppgifter. Ett led i detta arbete blir att anställda intendenter som avlastar rektorerna i det ofta mycket tyngande budgetarbetet.

Cem Delen
Ordförande i grundskolenämnden (FP)

Rapport från Folkpartiets landsmöte


Mitt första landsmöte gick av stapeln i helgen 14- 16 okt 2011. Jag reste dig på eget bevåg, nyfiken på det parti jag tillhört i fyra år men inte engagerat mig i. Duktiga ombud hade skrivit massor med kloka motioner och en del mindre vettiga men så är det i alla partier. På det hela taget förnuftiga och engagerade medborgare som tyckte till om hundrasförbud, vargjakt, föräldraledighet och skattekvoter.

EU politiken hade ett eget möte som jag besökte. Marit Paulsen, Olle Schmidt och Cecilia Wikström talade om alla möjligheter och problem under ledning av den mycket insatte SvD skribenten Rolf Gustafsson. Särskilt Marit P och Olle S gjorde bra intryck, mycket vana vid EU förhandlingar och hur man gör politik. Euro valutan som FP vill ha stod i centrum (Olle) och jordbruk (Marit).

Annars blev jag mest intresserad av partiets ställning till sänkta skatter som Jan Björklund hade propagerat för dagarna innan landsmötet. Nu gick landsmötet inte hela vägen utan ville sänka marginalskatten till 50 % i en första vända, mot partistyrelsens 40 % som riktmärke. Vi lär se om det blir några sänkningar överhuvudtaget. Liberala Företagare som jag är medlem i gjorde vad de kunde för att propagera för lägre skatter men fick inte komma upp i talarstolen. Detta landsmöte hade begränsat talartid så att folk fick till sist bara en minut på sig och vissa inte kom fram alls vilket var kanske bra rent praktiskt men odemokratiskt.

Amanda Brihed från FP Huddinge och HBT Liberaler var på plats men annars var jag nog den enda från FP Huddinge. Jag ser till att organisera mig bättre till nästa landsmöte, skriva motioner och resa tillsammans. Denna gång gav mersmak dock och jag har fullt förtroende för partiledningen och alla engagerade folkpartister som jag träffade under dagarna. Vanligt vettigt folk men med en särskild glöd för frihet, demokrati och människovärde.

Jan Sjunnesson

---------------------------------------------------------------------------------------------------------
Vad hände på landsmötet? Beslut i korthet
Andra som kommenterar och reflekterar:

torsdag 6 oktober 2011

Huddinge på besök i New York: Helhetsgrepp genom samverkan skapar trygghet

En grupp svenska fastighetsägare och politiker kom just hem från New York, där de studerat hur otrygga miljöer kan göras tryggare genom partnerskap mellan offentliga och privata aktörer i det berörda området. 
C:s Christian Ottosson och V:s Guzul Ciziri var med på studieresan, som det rapporterades från i gårdagens ABC. Christian är ordförande i Huddinges Brottsförebyggande Råd (HuBRÅ).

New York har vänt utvecklingen från otrygghet och kriminalitet till dagens kreativa, trygga världsstad. Ett konkret exempel på hur en nedåtgående spiral kan vändas kan ses i Bryant Park på Manhattan. Idag är det en ren, vacker miljö där man kan surfa gratis, låna böcker, spela schack, träna eller bara slå sig ned en stund. Så har det inte alltid varit, för tjugo år sedan var Bryant park en plats med hög brottslighet och otrygghet och de näringsidkare som fanns i området ville flytta därifrån. Den utvecklingen har man lyckats vända genom inte minst samverkan mellan myndigheter och de aktörer som finns i området.

Är det dags för systemskifte i den svenska trygghetsdebatten? Kanske är det dags att fokusera på ett områdes "friskhetsfaktorer" och hur man kan stärka dem, inte enbart fokusera på repression. Att titta på de platser där brott begås (mörka gränder, nedslitna parker) och försöka, tillsammans med andra aktörer, göra någonting åt dessa platser så att de blir tryggare, men också mer inkluderande, fräscha och vackra. För det verkar som att när man bygger vackra miljöer där alla tar ansvar för det gemensamma, så flyttar brottslighet och otrygghet inte bara någon annanstans, utan den tycks faktiskt minska. Så kan segregation och destruktiva tendenser stävjas, inte bara förflyttas i rummet.

Kriminolog på BRÅ i Nacka Jan Landström gör en analogi med nolltoleransen i trafiken. Sverige har lyckats minska antalet döda i trafiken inte bara fokusera på att göra folk till bättre bilförare, utan på att bygga säkrare miljöer där olyckor inte uppstår (tänk mitträcken, planskilda korsningar).

Detta är något att jobba efter i Vårby gård, tycker vi. Centrum där måste rustas upp och göras vackrare - men det kan inte göras utan att de som bor och bedriver verksamhet i området är med på tåget. Helhetsgrepp krävs, för trygghet får vi när vi alla tar ansvar för det gemensamma.

Christian Ottosson har också bloggat från resan.


onsdag 5 oktober 2011

Parboendegaranti - för de äldre och för deras anhöriga

På måndag tar kommunfullmäktige beslut om parboendegaranti för Huddinges äldre. Det är en klassisk folkpartifråga som Barbro Westerholm drivit starkt på riksnivå, senast här, och som vi i Huddinge bloggat och kampanjat om.

Barbro skriver såhär om kommunala parboendegarantier, som endast införts i tre av tio kommuner än så länge (28 sep):

"I drygt hälften av landets kommuner har mellan ett och fyra par det senaste året önskat att bo tillsammans. Knappt en tiondel av kommunerna har fått önskemål om parboende från fler än fem äldre par. Nästan tre av tio kommuner har inte fått några sådana önskemål alls under året. Kostnaderna för kommunerna kan därför sägas vara marginell. Men för det enskilda paret handlar det om livskvalitet och trygghet under de sista åren i livet."

Ja, detta är en fråga om äldre människors livskvalitet, inte om ekonomi. Äldreomsorgen ska finnas till för de äldre och deras anhöriga - inte tvärtom.

Bra att Huddinges äldre nu stärks i att fortsätta leva tillsammans även om den ena partens hälsa börjar svikta.
Och skönt också för alla som inte är äldre nu, men som vill veta att mamma och pappa får det bra på ålderns höst!



Karl Henriksson (KD) har också varit mycket aktiv för att införa parboendegaranti i Huddinge: blogg.

måndag 3 oktober 2011

Man ska kunna följa sitt barn till skolan - även med färdtjänst.

Tillgänglighetsarbetet i Sverige syftar till att personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att röra sig fritt i samhället. Det inbegriper att kunna jobba och att kunna vara förälder till sina barn. En del i detta borde vara möjligheten att kunna följa barnen till förskolan eller skolan innan man själv åker till jobbet - även om man som förälder har färdtjänst. Sådana s.k. viaresor spar tid och bilresor och låter föräldern vara förälder.
Tyvärr finns det idag hinder för via-resor när turen går via skolan för att hämta och lämna barnet. Färdtjänstresorna administreras av landstinget, som anser att detta med skolskjuts är en fråga för kommunen och skolan, med stöd av skollagen. När föräldern åker själv till skolan går det bra, men inte när barnet är med i bilen. Detta har bl.a. uppmärksammats av SVT.
Vår uppfattning i Folkpartiet är vi måste hitta en lösning som gör det möjligt för föräldrar i behov av färdtjänst att följa sina barn skolan precis som alla andra föräldrar; det är en fråga om att kunna vara delaktig både i samhället och i sina barns liv.

Folkpartiet och Synskadades riksförbund driver linjen att vi måste hitta en lösning på problemet. Moderaterna har nu gått med på att föräldrar i behov av färdtjänst och som också har barn med funktionshinder ska få denna möjlighet. Detta är en mycket liten grupp och omfattar inte alla de med färdtjänst vars barn inte har funktionsnedsättning.
Därför har nu FP:s landstingsledamot Ninos Maranha lyft behovet av en utredning för ta reda på hur många föräldrar totalt det handlar om. Detta är en nödvändig början för att hitta en lösning som fungerar.

Vi kommer att fortsätta jobba i landstingsmajoriteten för att föräldrar med funktionsnedsättning ska få följa sina barn till förskolan och till skolan.


Jessica Ericsson
Ledamot i landstingsfullmäktige (FP)