Ordet "mobb" är enligt Wikipedia ett ord med månghundraåriga anor som betyder något i stil med "den föränderliga, opålitliga hopen". Mobbning är således inget nytt fenomen, men medvetenheten om sådana beteenden har definitivt ökat under senare decennier.
Mobbning, kränkningar och trakasserier i skolans värld bryter ner elevers självkänsla och skapar ärr som för många sitter kvar och begränsar dem långt upp i vuxen ålder. Sådana kränkande beteenden är också svåra att komma åt för skolledare och vuxna, och mycket svåra att bearbeta för de barn som berörs. Idag ser dessutom vi tendenser att mobbning, utfrysning och elaka kommentarer flyttar ut från skolgårdarna och klassrummen och in på Internet, där de kan bli än svårare att se och uppmärksamma.
I dagarna släpptes Skolverkets senaste rapport med anknytning till skolornas likabehandlingsarbete. Rapporten granskar de vanligaste likabehandlingsprogram som används i Sveriges skolor, och listar de insatser som visat sig ha en bevisad effekt mot mobbning, trakasserier och andra kränkande beteenden. I rapporten fokuseras såväl elevers kränkande beteende mot andra elever som vuxnas kränkningar av elever eller barnens kränkningar av de vuxna.
Skolverket finner att inget av de granskade programmen (SET-programmet, Olweusmodellen, Farstamodellen m fl) kan sägas utgöra en tillfredsställande paketlösning i sig självt mot mobbning och kränkningar. Vissa av åtgärderna som ingår i populära program kan till och med öka mobbningen! Åtgärder som inverkar skadligt på skolklimatet är sådana som skiljer ut och fokuserar på likabehandling och värdegrunder, t.ex. i form av särskilda lektioner för alla elever.
Sådana insatser som har positiv effekt är istället sådana som aktiverar hela skolan, personal och elever, som sker långsiktigt och som en naturlig del i all verksamhet, och sådana aktiviteter som bygger en god stämning och gemenskap på skolan.
När ett fall av mobbning upptäcks måste samtliga inblandade tas om hand: den som utsatts, den/de som varit pådrivande, men också de som stått vid sidan av utan att göra något åt situationen. Ordningsregler och disciplinära strategier, vilka tagits fram i samarbete mellan elever, personal och föräldrar har en positiv effekt och måste tillämpas systematiskt.
Skolverkets rapport pekar på behovet av att hela skolan – lärare och annan personal, elever och föräldrar – strävar åt alla håll och ser likabehandlingsarbetet som en given del i alla verksamheter. Att bygga en inkluderande och trygghetsskapandevärdegrund gör man inte på en konferens en gång om året.
Huddinges skolor bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete med olika strategier som nu behöver utvärderas. Detta arbete behöver fortsätta, och systematiken i arbetet behöver stärkas vad gäller värdegrundsstärkande arbete och likabehandlingsplaner. I grundskolenämndens verksamhetsberättelse för 2010 märks till exempel att det är ca 30% av eleverna i grundskolans senare del (årskurser 6-9) som uppger att skolan inte arbetar för att förhindra att elever blir mobbade. Detta skiljer sig också åt mycket mellan olika rektorsområden i kommunen, vilket tyder på att skolornas likabehandlingsarbete ligger i olika fas.
Skolverkets senaste rapport ger idéer för det fortsatta arbetet. Arbetet med att systematisera och integrera likabehandlingsarbetet i verksamheten måste fortsätta och involvera all personal. Det behövs också ett tydligt fokus på sådana regler och rutiner som skapar ordning och arbetsro i skolan, liksom riktade insatser mot flickors respektive pojkars mobbning och utfrysning.
Länk till Skolverkets publikationer: http://www.skolverket.se/sb/d/150
Det kan också vara tänkvärt att mobbning inte bara förekommer i skolans värld, utan kränkande beteenden är ett betydande samhällsproblem även bland vuxna i arbetslivet. Barbro Westerholm (FP) lade en motion i oktober 2010 om behovet av en nationell handlingsplan mot mobbning också i arbetslivet: http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2010/11&bet=A420&dok_id=GY02A420
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar