Något som alltid fascinerat mig är barns otroliga drivkraft. Ta en 3-åring till exempel. Det finns ingen hejd på deras kunskapstörst, initiativförmåga och vilja. Jag tror de flesta känner igen sig i hur det är att stå öga mot öga med en 3-åring som ”kan själv”. Och även om just det som denna 3-åring ”kan själv” kommer att ta hundra gånger längre tid att göra om du låter den göra det själv så vet du som förälder att då måste låta barnet få försöka själv. Det kan gå bra, det kan gå mindre bra men om du går in och tar över så riskerar du att sakta men säkert urholka barnets vilja och initiativförmåga.
Att ”kunna själv” är för mig kopplat till att ha frihet att göra på sitt eget sätt, bestämma över sitt eget liv - och detta är en grundläggande liberal värdering.
Frihet att bestämma själv och att kunna själv är också ett genomgående tema i majoritetens förslag till 2012 mål och budget.
Att personer med funktionsnedsättningar ska kunna leva och verka i samhället på lika villkor som personer utan funktionsnedsättningar är för Folkpartiet en hjärtefråga. Att på egen hand kunna göra ett ärende, ta sig till jobbet eller besöka biblioteket ger dessa personer samma frihet som vi utan funktionsnedsättningar åtnjuter.
Då handlar det om att se till att de som behöver stöd får det - men det handlar även om att riva hinder. Det kan röra sig om att man inte kommer in i vallokalen med sin rullstol för att det inte finns en ramp. Att man måste kisa för att se vad som står på tavlan för att belysningen är för dålig eller att man inte kan delta på ett möte för att man inte hör tillräckligt bra.
Vi har de senaste åren betat av en del av de enkelt avhjälpta hinder som finns och vi har fört till extra pengar för att ge arbetet en extra skjuts och det har skapat mer frihet för många.
Men om man inte vet att det finns en ramp på biblioteket där man tänkt rösta, eller att kommunen har en hörslinga att låna ut så finns denna frihet bara på pappret.
Därför är det nu viktigt att vi även synliggör det arbete vi gjort och fortsätter göra genom t.ex. en tillgänglighetsguide.
En annan ganska simpel men nog så viktig fråga för individens frihet är möjligheten att själv få bestämma vad man ska äta. Om viljan ibland kan te som allra starkast hos den bestämda 3-åringen så betyder inte det att viljan försvinner bara för att man blir äldre. Därför är det egentligen ganska konstigt att man idag inte har möjligheten att välja mellan flera maträtter på våra äldreboenden när man ofta har det i t ex våra skolor. Det är verkligen dags för denna till synes lilla men ack så viktiga frihetsreform i Huddinge.
En sänkning av skatten är även det ett steg mot ökad frihet för individen. Att få mer att förfoga över i sin egen plånbok ökar ens möjligheter att påverka sin egen livssituation.
För ett par år sedan när vi i majoriteten sänkte skatten med 10 öre raljerades det över detta från dessa talarstolar. Det var minsann inte mer än en halv pizza per månad. Idag går vi fram men en skattesänkning på 20 öre och pizza är inte det första jag tänker på när jag räknar ut vad det innebär för den lågavlönade ensamstående mamman som nu får mer pengar i plånboken, särskilt inte mot bakgrund av den pågående debatten om barnfattigdom.
När oppositionen satt vid makten höjde ni drastiskt skatten med 70 öre. För den lågavlönade ensamstående mamman innebar det på ett bräde dryga 1000 kr mindre per år att kunna lägga på mat, kläder och andra förnödenheter till sina barn. I och med vi nu sänker skatten med 20 öre och till det lägger de 23 öre vi redan sänkt den med under förra mandatperioden återställer vi åtminstone till hälften denna mammas möjlighet att själv kunna försörja sina barn. Och alla vi som någon gång levt på marginalen vet att 500 kr per år inte är något att raljera över.
Om frihet är ett grundläggande värde för oss folkpartister så är utbildning en förutsättning! Man ska ha frihet att kunna välja den utbildning som passar en bäst, så att man kan få ett jobb och därmed åtnjuta den frihet det är att kunna försörja sig själv.
Vi brukar säga att klassresan börjar i klassrummet. Med en utbildning i bagage har man större möjligheter att nå längre. Därför är den storsatsning på skolan som är tongivande i vårt budgetförslag det som vi är mest stolta över.
Ja, vi har ju hört Emil tidigare säga att deras satsning minsann är större än vår och är den riktiga storsatsningen. Men en storsatsning handlar långt ifrån bara om pengar.
Skolan behöver inte bara resursmässigt bli mer likvärdig utan den behöver framförallt blir mer likvärdig innehållsmässigt. Och det är inte oppositionen som står för tankar på hur skolan ska förändras innehållsmässigt för att nå en bättre måluppfyllelse. Det är den borgerliga regeringen med Folkpartiets utbildningsminister i spetsen.
Den 1 juli i år träder den största reformen i skolan sedan vi införde folkskola 1842 i kraft. Ny skollag, ny läroplan och nya kursplaner med ett tydligt fokus på kunskap, likvärdighet och trygghet börjar gälla då. Lägg till det tidigare betyg, fler nationella prov och en bättre lärarutbildning samt mycket mycket mer och ni har svaret på er strategi för ökad måluppfyllelse i skolan.
1994 var det år då skolan senast genomgick en förändring. Då lämnades våra lärare ensamma att själva på kammaren klura ut vad detta innebar för deras undervisning. Och vad fick vi?
En skola där klyftorna ökar, kunskapsmålen varierar och förväntningarna på eleverna sänktes.
Denna gång genomförs förändringarna på ett genomtänkt sätt. Men det räcker inte med att regeringen tänker till. Det är än viktigare att vi ute i kommunerna tänker till och ger vår lärare bra förutsättningar att förändra undervisningen så att fler elever når målen. Och det är inte alla kommuner som tänker till. S-styrda Södertälje är ett exempel där man i våras kom på att oj vi måste visst ge våra lärare lite stöd inför hösten. Där slängde man in ett antal studiedagar för elever nu under våren så att lärarna skulle få kompetensutveckling i det som komma skall, vilket förlängde terminen med en vecka för elever och lärare och jag antar att man hoppas det ska räcka.
I Huddinge har vi tagit förändringarna på största allvar och arbetet med dem i snart 2 år för att när våra lärare möter våra elever i höst ska det göra det med en större samsyn kring vilka kunskapsmål som ska uppfyllas, och hur man på bästa sätt ger eleverna förutsättningar att nå dessa.
Det är så vi skapar en mer likvärdig skola. Genom att låta våra lärare i dessa förändringens tider fokusera på det som är viktigast i skolan nämligen kunskapsmålen istället för att just nu överösa skolan med en massa andra uppdrag.
Och även om jag är glad Huddinges socialdemokrater har visat en viss förståelse för detta genom att endast lägga ett fåtal riktade uppdrag till skolan så oroas jag över era två tidigare samarbetspartiers syn på skolan eftersom de verkar tävla om vem som kan lägga mest uppdrag på skolan.
Istället för att lägga några riktade uppdrag till skolan just nu så förstärker vi grundskolan med 3 välriktade ekonomiska satsningar som tillsammans ger 11,5 miljoner extra och som jag kommer att prata mer om senare idag.
Utbildning handlar för oss folkpartister inte bara om grundskola och gymnasium. För oss handlar det om det livslånga lärandet där bland annat biblioteken spelar en mycket viktig roll som kunskapsbank och mötesplats för kunskapstörstande. Och jag är stolt över att vi nu tar ytterligare ett steg, motsvarande 1,5 miljoner, för att göra våra bibliotek mer moderna och attraktiva genom bland annat bättre öppettider.
Även tiden innan skolan börjar är viktig ur utbildningsperspektiv. Förskolan spelar en viktig roll för barns utveckling. Den kunskapstörstande 3-åringen som jag inledde med får där utveckla olika förmågor. Sverige har en förskola i världsklass med en egen läroplan och välutbildade pedagoger, något som många länder avundas.
Att låta alla barn ha tillgång till denna resurs oavsett om deras föräldrar arbetar, är arbetslösa eller föräldralediga är för oss i FP en rättvisefråga. Därför är en av de allra viktigaste förslagen i mob för 2012 att vi utökar tiden för barn till arbetslösa från dagens 15 till 25 timmar och vi är övertygande om att det samtidigt går att göra detta även för barn till föräldralediga utan att detta påverkar kvalitén i förskolan.
Frihet att bestämma själv över sina intjänade pengar eller vad man vill ha till lunch, frihet att själv kunna röra sig i samhället och möjligheten till en bra utbildning och större tillgång till förskolan för alla barn är några viktiga liberala inslag i 2012 års Mål och budget.
Det skapar bättre förutsättningar för frihet för såväl den bestämda 3-åringen och eleven i skolbänken som killen i rullstolen, damen på äldreboendet och den ensamstående lågavlönade mamman.
Med det yrkar jag bifall till majoritetens förslag till Mål och budget 2012.
Malin Danielsson
Kommunalråd (FP) med ansvar för grundskolefrågor
