Besvarad på kommunfullmäktige den 10 oktober 2011
Victoria Brikho (S) och Natalie Sial (S) har ställt en interpellation till mig om ungdomars upplevelse av stress och oro i skolan. Interpellanterna refererar till en undersökning gjord av Rädda Barnen som visar att många barn känner oro inför skolstarten.
Gällande hur just Huddinges barn och unga känner för skolan har jag tittat på kommunens egna elevenkäter, där elever svarar på frågor om hur nöjda och trygga de känner sig i skolan.
2010/2011 var det 90 % av eleverna i de tidigare åldrarna som känner sig nöjda med skolan och 77 % av eleverna i de senare åldrarna kände sig på motsvarande sätt nöjda. Fler än 8 av tio ungdomar i Huddinges skolor anger i elevenkäten från 2010/2011 att de känner sig trygga i sin skolmiljö. Resultaten skiljer sig mellan skolorna, men ligger i huvudsak på en jämn nivå över kommunens geografiska områden samt ligger i huvudsak kvar på en stabil nivå jämfört med tidigare år. Precis som Rädda Barnens undersökning är det fråga om självskattning och därför är materialet inte helt lätt att tyda.
Frågan om stress i skolan har flera bottnar. För en del elever handlar det om en oro för skolmisslyckanden, för andra handlar det om andra problem som kommer in också i ens skolvardag och en del har också särskilda behov av olika orsaker.
En riskgrupp för negativ stress är förstås de elever som riskerar att inte nå målen. Det är elever som behöver fasta ramar, struktur på dagen och en tydlig lärarnärvaro. I många fall kan det handla om katederundervisning där läraren ser även de svaga eleverna och inte lämnar dem åt egna medel. Speciellt elever med neuropsykiatriska funktionshinder tjänar på detta – för dem kan det inte bara lindra stressen utan betyda skillnaden mellan stora svårigheter och rena topprestationerna. Om skolan ser dessa barns behov av struktur, kan svårigheterna övervinnas på ett tidigt stadium i den ordinarie verksamheten.
En annan riskgrupp är de s.k. ”prestationsprinsessorna”. Det är fråga om ofta mycket högpresterande elever, som ändå känner stress inför de egna resultaten. Dessa elever behöver tydliga kunskapsuppföljningar, tydliga betygsskalor och kunskapsmål, så att de vet vad som förväntas av dem för att uppnå ett visst betyg.
Stress och oro i skolan beror ofta på mobbning eller kränkande beteenden i skolan. I detta jobbar vi i Huddinge efter Skolverkets rekommendationer, som går ut på att integrera likabehandlingsarbetet i all verksamhet. I kommunens skolor arbetar man idag efter olika likabehandlingsprogram. Förvaltningen håller nu på att arbeta fram ett gemensamt verksamhetsstöd som ska hjälpa oss att komma vidare i likabehandlingsarbetet.
Detta arbete tangerar arbetet kring de elever vars livssituation i stort skapar stress och dålig psykisk hälsa. Här spelar också elevhälsoarbetet en central roll. Elevhälsan genomgår förändringar i och med att den nya skollagen trätt i kraft och med den nya lagen tydliggörs skolhuvudmannens ansvar. Elevhälsans roll i det förebyggande och hälsofrämjande arbetet blir också tydligare.
Behövs det särskilt stöd för att fånga upp en elev som inte mår bra kommer elevstödsorganisationen in, ett helhetsgrepp där relevanta kompetenser samverkar kring fallet. I normalfallet består ett sådant team av specialpedagog, skolsköterska och kurator. Gäller det problem som involverar hela familjen kopplas också andra aktörer in. Det viktiga här är att alla tillgängliga kompetenser samverkar kring den enskilda eleven.
Just nu följer förvaltningen upp hur åtgärdsarbetet fungerar, allt för att kunna i den ordinarie verksamheten fånga upp elever som inte mår bra. Det har redan visat sig att de flesta grundskolor tycker att det nya åtgärdsprogramsarbetet har fungerat bättre än tidigare, men självklart finns det saker att förbättra. Vi följer det fortsatta arbetet med mycket stort intresse.
Det är viktigt att se att det är en naturlig del av livet att lära sig att hantera stress och faktiskt till och med nederlag ibland. Skolan ska inte vara en skyddad verkstad utan rusta eleverna för vuxenliv som också kommer att innebära svårigheter. Det gör man genom att tidigt signalera att en elev inte når upp till målen, ha positiva förväntningar och ge eleven stöd att komma igen.
Svar på interpellationens frågor:
1. Tror du att oro och stress i skolan kan bero på att skolan inte har förmåga att ge alla elever de kunskaper de behöver?
Svar: Ja, för en del elever tror jag att det kan vara så. De svagaste eleverna har drabbats mycket negativt av den tidigare skolkulturen med lärare som abdikerade från klassrummen och lämnade eleverna till självständigt arbete. Vi vill återupprätta lärarens yrkesstatus och få dem att bli kunskapsförmedlare igen. Skolan ska vara en plats där alla får den undervisning och det stöd de behöver för att uppnå godkända betyg.
2. Vad vill du göra för att minska oro och stress hos Huddinges elever?
Svar: Det är naturligt med ”pirr i magen” inför skolstarten, men stressen ska inte behöva bli negativ. För att minska ohälsosam stress måste skolan ta sitt kunskapsförmedlande uppdrag på allvar. Lärarledda lektioner där varje elev uppmärksammas och blir sedd är bättre på detta än slentrianmässigt ”eget arbete”.
Jag vill fortsätta på det arbete vi börjat med och kommer särskilt noga att följa den utvärdering som nu genomförs av elevstödsorganisationen, så att varje elev får det stöd den behöver för att komma igen och nå högre. Slutligen följer jag hur förvaltningen går vidare med likabehandlingsarbetet.
Vi kommer också att mycket noga följa hur budgetens satsningar på rektors ledarskap kommer på plats ute i verksamheterna eftersom det är viktigt att rektor tar klivet ut i skolvardagen och inte binds upp med administrativa arbetsuppgifter. Ett led i detta arbete blir att anställda intendenter som avlastar rektorerna i det ofta mycket tyngande budgetarbetet.
Cem Delen
Ordförande i grundskolenämnden (FP)
