Malin Danielssons (FP), anförande för grundskolenämnden i fullmäktige

Som jag redogjort för tidigare så ökar andelen elever som har godkänt i alla ämnen och likaså snittbetyget för Huddinges elever denna trend som måste fortsätta och då får vi inte tappa vårt fokus på kunskapsresultaten.

Någon sade tidigare att vi inte beskriver de utmaningar som finns i Huddinge i mål och budget men den som sa detta har fel för vi är tydliga med att skillnaderna i kunskapsresultat är dock stora i Huddinge kommun, både mellan och inom skolorna. Och vi är även tydliga med att För att lyckas med att höja kunskapsresultaten krävs det skickliga lärare som får de verktyg som behövs för att kunna bedriva en högkvalitativ undervisning. Och särskilt angeläget är det att det ska vara attraktivt för skickliga lärare att utveckla skolans verksamhet där kunskapsresultaten är lägre. Det är då vi ökar likvärdigheten. Och jag har redan tidigare redogjort för den satsning vi gör på lärarlönerna inför 2014.

Höga förväntningar på alla elever innebär att vi sak ha höga förväntningar på alla elever såväl elever som har lätt för sig ska utmanas och elever i behov av särskilt stöd ska få det stöd de behöver. När elever inte når kunskapsresultaten har det alltför ofta antagits att det enbart är eleven som ska ändra på sig men det är faktiskt skolans ansvar att se till att eleverna får en undervisning så att de når kunskapsmålen.

Detta är dock inte lätt och det behövs metoder och kunskap bland lärarna om hur man arbetar inkluderande och möter alla elever. Vi håller därför på att utveckla ”Huddinge know-how” ett kunskapscentrum där fokus läggs på hur undervisningen kan förändras så att fler elever når högre prestationer.

Slutligen så har vi en stor utmaning i att bygga fler skolor. Allt färre får sitt förstahandsval tillgodosett och klasserna blir större på grund av lokalbrist. Denna trend måste brytas. Utöver den pågående planeringen Kästaskolan och skolan i Glömsta behövs planering för ytterligare skolor, i första hand i de centrala delarna av Huddinge. För att vi ska klara detta måste vi samverka inom kommunen för att lokalisera var och när dessa skolor måste stå klara.

Bifall till majoritetens förslag.

Mer tid för matte tidigare i skolan

 

 

Även om eleverna i Huddinge klarar sig bättre än riksgenomsnittet, blir fortfarande mer än var femte elev i årskurs tre underkänd på nationella provet i matematik. Det är oroväckande.

För många behövs det mycket tid för reflektion, begripliggörande och mängdträning för att man ska förstå och minnas vad man lärt. Det behövs tid med en skicklig lärare som kan ge en nycklar att själv förstå och lära.

Det är under de tidiga åren som grunden i matte läggs. Timplanen i matematik utökas nu med 120 timmar totalt under grundskoletiden och dessa timmar lägger vi i Huddinge under grundskolans tidigare del - i årskurs 1 till 4.

Den utökade timplanen i matematik är del i att förbättra resultaten - en annan är att vi kommer att fokusera en del av våra satsningar på riktigt skickliga lärare just inom detta ämne. Skickliga lärare som kan och har tid att förklara och motivera i ett ämne som av många upplevs som svårt är avgörande för att fler ska lyckas.

Mattesatsning i Huddinge - Läs pressmeddelandet här

 

 

Bättre skolgång för nyanlända elever

Var tionde elev i den svenska grundskolan är född utomlands. Dessa elever har svårare att nå grundskolans mål, endast 63 procent nådde gymnasiebehörighet 2010. Det är en trend som förvärrats de senare åren. Idag presenterar regeringen en rad åtgärder för att förbättra skolgången för dessa barn.

Förlängd skolplikt

För elever som kommit till Sverige efter 12-årsåldern och inte har nått målen i svenska i årskurs 9 förlängs skolplikten tills dess att målen är uppnådda eller eleven fyller 18 år.

Högst ett år i förberedelseklass

Målet är att nyanlända elever så fort som möjligt ska ingå i den ordinarie undervisningen. Ingen ska gå mer än ett år i förberedelseklass.

Prioriterad timplan

Det första året en elev går i svensk skola ska tid kunna flyttas från andra ämnen till svenskundervisningen. Föräldrar och elever ska få tydlig information om framsteg i svenskämnet.

Fler lektioner i svenska

Elever i årskurs 6-9 som är nyanlända ska kunna få mer undervisning i svenska. Regeringen anslår 30 miljoner kronor per år i statsbidrag. Det ska gå till att nyanlända elever får tre timmar mer svenska i veckan, de fyra första terminerna i svensk skola.

Flera av dessa förslag skickas idag ut på remiss. Samtidigt får Skolverket i uppdrag att fram stödmaterial till skolorna samt fördela statsbidraget för mer svenskundervisning.

 

Vi lyfter lärarlönerna

Att eleverna möter skickliga lärare är den viktigaste faktorn för deras kunskapsutveckling. Allt fler vågar nu prata om att det är just lärarna som gör skillnad - och lärare som gör skillnad ska märka det i plånboken!

Huddinge kommun lägger nu extra pengar för att ge lärare högre lön. 5,3 miljoner extra betalas ut till skolorna 2012, såväl kommunala som fristående, för att lönerna ska kunna höjas enligt det nya läraravtalet. Nästa år satsas 3 miljoner på högre löner utöver läraravtalet.

Det innebär att vi nu skjuter till pengar för att kunna ge lärarna ett ordentligt lönelyft enligt avtalet 2012 och 2013.

Utöver det satsar vi 3 miljoner extra 2013 för att ytterligare kunna belöna skickliga lärare. Samtidigt inrättar vi karriärtjänster i form av förstelärare och lektor som innebär rejäla lönelyft och stärkta karriärvägar i skolan.

Som lärare ska man kunna känna att man har ett toppjobb och det ska man känna också när lönen kommer. Den frågan löses inte i en handvändning - men i Folkpartiets skola är 10 000 kronor mer i månaden på lite sikt ingen omöjlighet.

Läs mer på Malin Danielssons blogg!

Heja Huddinge - och heja Vårbyskolan!

Huddinges elever nådde högre meritvärden vt 2012 än någonsin förut - och Vårbyskolans elever höjde sig mest av alla. Snittet för de niondeklassare som gick ut från Vårbyskolan 2012 låg på 178,3. Även andelen elever som är godkända i minst 16 ämnen ökar i Huddinge.

Speciellt kul är det att Vårbyskolan, som arbetat hårt för att förbättra kunskapsresultaten, i år förbättrar meritvärdet med hela 16,2 meritpoäng. Samtidigt ökar andel som är godkända i minst 16 ämnen från 60 till 64,5% på skolan.

I Vårbys skolor arbetar man sedan en tid med värderingsstärkande arbete för bättre självkänsla och bättre målstyrning hos eleverna. Med hjälp av Ledaren i mig-konceptet arbetar hela personalen på skolan med att peppa eleverna att nå sina egna mål och att vara stolta över sitt arbete. Något som helt klart kan ge eleverna en skjuts framåt vad gäller skolresultaten.

De flesta av Huddinges skolor uppvisar bra resultat men utmaningarna ser olika ut i olika områden. Vi måste fortsätta arbeta intensivt så att fler elever når kunskapsmålen och blir behöriga till gymnasiet!

Vårby, placerade barn och IT-infrastruktur. Malin Danielssons KS-anförande 11/6

Det är något på gång i Vårby. Skolorna där har börjat arbeta med programmet Leader in me för att skapa en gemensam plattform för elever och personal. Gemensamma värderingar skapar en grogrund för förändring.

Jag besökte för ett tag sedan Vårby skolor. Det var ett otroligt positivt besök. Skolorna bubblade av framtidstro och eleverna imponerade.  Och de imponerade inte bara på mig utan även på företrädarna för de 25 nationer som var på besök för att se hur väl arbetet med Leader in me har fallit ut.  Även om skolan kan göra mycket kan skolan inte allt i ett område - det måste hända mer.

Därför välkomnar jag det riktade uppdrag som vi nu lägger för att utveckla Vårby.

Man måste kunna göra boendekarriär i Vårby. Det måste finnas fler bostäder, men också större bostäder att flytta till för dem som vill – annars flyttar man från Vårby när man skaffat jobb och familj. Centrum behöver bli bättre, och tunnelbaneuppgången trevligare. Den entreprenörskapsanda som finns i området måste tas tillvara och ges förutsättningar att växa. Om vi ska prata om likvärdiga villkor är det här vi måste lägga vårt fokus under 2013 och fler år därtill.

Barnombudsmannen refererar idag på Twitter till en rapport om barn i samhällsvård. I snitt är 1 barn per klass placerat i familjehem, jourhem eller HVB-hem någon gång innan 18 års ålder. Rapporten visar också att 28 % av barn på HVB-hem uppger att de varit utsatta för någon typ av mobbing i skolan minst en gång i månaden.

Dessa barn vittnar även om att de har dålig tillgång till internet och i alltför liten utsträckning får hjälp med läxläsning på hemmen. I årets Mål och budget har vi ett generellt uppdrag för att samverkan inom kommunen samt med andra aktörer för att tidigt fånga upp barn och ungas behov av insatser ska förbättras. Detta är otroligt viktigt, inte minst för de barn som rapporten handlar om. De faller lätt mellan stolarna.  Om HVB-hemmen och skolan skulle samverka i större utsträckning skulle dessa barn må så mycket bättre och få bättre förutsättningar - dit vill vi nå.

Slutligen vill jag prata IT-infrastruktur, en grundbult i förvaltningarnas arbete.

Vänsterpartiet vill enligt sitt budgetförslagspara in pengar här. Då har de inte varit ute på besök våra skolor.  En välfungerande IT- infrastruktur är en förutsättning för att bedriva en modern undervisning. Utan en fungerande IT-infrastruktur uppstår den typen av problem som vi i Huddinge har idag – otillräcklig IT – ett problem som vi nu, långsamt och mödosamt håller på att rätta till.

Det handlar om skolor som inte kan använda Google Earth, Skype och Storybird som är väsentliga pedagogiska verktyg idag. Det handlar om lärare som inte kan arbeta hemifrån, något som många kontorsarbetare tar för givet. Det handlar om skolor som har problem med att använda smartboards samtidigt som det personaladminstrativa systemet körs. Detta tycker vi är oacceptabelt. En del i att öka likvärdigheten i skolan är att skolan ska kunna ge alla elever digital kompetens vilket är en kompetens som alla behöver i framtiden.  Men det verkar inte Vänsterpartiet tycka med tanke på era prioriteringar.

Malin Danielsson

kommunalråd och gruppledare (FP)

Malin Danielssons skolanförande, budgetfullmäktige 2012

Ordförande och ledamöter,

Om jag ska föregå debatten här lite eftersom jag vet hur den brukar se ut så kommer den gå till så här:
Ni, oppositionen med S i spetsen, kommer att gå upp och säga - att det som händer på skolans område är för lite och för sent och ni vill mer.
Jag i min tur kommer att gå upp och säga att vi vill också mer, ännu mer än ni, men att det är inte lätt att vända den skuta som oppositionen styrt åt fel håll i så många år och det kommer att ta tid innan vi kan se resultat av vår politik.

Därför tänkte jag ta ett nytt grepp inför denna debatt.
Budgetarbete handlar ju inte bara om att titta framåt. Vi måste också titta bakåt och fundera över vilken effekt mål vi satt tidigare har haft? Drev de utveckling i rätt riktning?
I grundskolan har vi de senaste åren arbetat hårt för att tydligt fokusera på kunskap. Och det har gett resultat. Även om inte meritvärdena har ökat dramatiskt har de sett över tid sakta men säkert ökat och två av de senaste tre åren har de varit högre än någonsin tidigare i Huddinge. Vi har legat på ett snitt över 211 poäng.
Resultaten på de nationella proven förbättras också och framförallt leder det till diskussioner ute i våra skolor kring hur vi ska se till att alla elever får med sig de kunskap de behöver när de lämnar skolan.
Andelen behöriga till gymnasieskolan ligger som snittet i riket och ofta något över länssnittet.

Vi har satt upp mål om att fler ska få möjlighet att läsa modersmål.
Andel elever som läser modersmål har ökat från 29% 2006 till 38% 2011 och vi har tagit krafttag för att nyanlända elever ska kunna få studiehandledning på sitt modersmål.
2006 satte vi stopp för anställning av obehöriga lärare. Det har gett effekt. Andel behöriga lärare har ökat från 79% till 83%.
Vi har skjutit till extra resurser i omgångar och resurserna till skolan har ökat konstant trots ekonomiska kriser. Idag ligger de en bra bit över rikets snitt och strax över länssnittet. Vi satsar på skolan.
De mål vi har satt upp har gjort skillnad och på det stora hela har Huddinges skolor hållit samma eller högre kvalitet som rikssnittet.

Dock finns det områden som inte går åt rätt håll. Likvärdigheten är ett sådant område och en utmaning vi delar med andra delar av Sverige.
Här måste vi på allvar fundera över vad som behövs göras för att öka likvärdigheten och måluppfyllelse, vad fungerar och vad fungerar inte? Vi måste få detta klart för oss.

Vi måste också bli bättre på att möta alla elever i skolan. Både när vi själva granskar våra skolor och när Skolinspektionen kommit med sina rapporter kan vi se att våra skolor i alltför hög grad fokuserar på hur eleven ska förändra sig, och inte hur skolan ska förändra undervisningen för att den ska funka för fler elever. Här måste vi bli bättre. För fokuserar man på att eleven är ”fel” får åtgärderna inte resultat.

Vi måste förbättra arbetsron i skolan vilket vi gör genom att fokusera på ledarskapet, såväl i klassrummet som för hela skolan. De intendenter som vi i detta års budget börjar nu till hösten. Det kommer att ge rektorerna möjlighet att vara ute i klassrummen och coacha sina lärare. Detta skapar bättre förutsättningar för våra lärare och vi måste som jag sa i mitt inledningsanförande satsa på skickliga lärare. Det är skickliga lärare som avgör resultaten i skolan.

Men framförallt måste vi, för att förbättra skolan, vara uthålliga och enträget fortsatt ha kunskap i fokus. Vi får inte rusa åstad och lägga på en massa andra uppgifter på skolan. Och där kan jag nöjt konstatera att i alla fall Socialdemokraterna nu har förståelse för detta. Mycket av det ni uttrycker i riktade uppdrag uttrycker vi i texten. Vi vill dra åt samma håll och det är bra för Huddinges skolor.
Jag kan även nöjt konstatera att ni i ert budgetförslag även är positiva till friskolor i kommunen - även om era ställningstagande i nämnden inte alltid vittnat om detta.

Skolinspektionen har nyligen varit här och granskat våra skolor och de delar vår bild av de utmaningar vi måste ta oss an. Vi har en hel del utmaningar - det kommer jag aldrig sticka under stol med. Men jag tar även med mig ett det utlåtande som Skolinspektionen gav oss. Vi är bättre rustade NU att förändra skolan till det bättre än vi var 2005 när de senast var här och inspekterade. Vi har en tydlig plan och en tydlig riktning i vilken arbetet drivs. Och vi kommer att få se ännu mer resultat.

Malin Danielsson,
kommunalråd (FP) med ansvar för grundskolan

Det ska löna sig att vara skicklig lärare i Huddinge!

Bättre kunskapsresultat och ökad likvärdighet står i fokus för grundskolan i Huddinges Mål och budget inför 2013. Grunden för en bra undervisning är att eleverna möter behöriga, kompetenta och legitimerade lärare. Lärarens pedagogiska ledarskap i klassrummet, liksom rektors förmåga att leda den pedagogiska verksamheten, är avgörande för ökad måluppfyllelse och likvärdighet i skolan. Grundskolenämnden tilldelas därför 3 miljoner kronor i 2013 års mål och budget för en satsning på skickliga lärare i syfte att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten. Nämnden även får i uppdrag att se över lönespridningen för att uppmuntra individuell lönesättning.

- Det ska löna sig att vara en skicklig lärare och det ska vara attraktivt för skickliga lärare att utveckla skolans verksamhet, särskilt i områden där kunskapsresultaten är lägre. Nyckeln till att höja kunskapsresultaten och öka likvärdigheten i skolan är att satsa på lärarna, säger Malin Danielsson kommunalråd (FP) med ansvar för grundskolan.
Under året ska skolan även särskilt arbeta med hur man ger elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver.

- Skolinspektionen och våra egna granskningar visar att det alltför ofta antas att det enbart är eleven som ska ändra på sig när den riskerar att inte nå kunskapsmålen. Därför behöver skolans ansvar för att se till att våra elever får de stöd de behöver tydliggöras. För det behövs metoder och kunskap bland lärarna om hur man arbetar inkluderande och möter alla elever, säger Malin Danielsson kommunalråd (FP) med ansvar för grundskolan.

Inga heliga kor får stå i vägen för jobb till unga

I söndags deltog jag i en blixtkampanj i centrala Stockholm, med budskapet Unga ska ha jobb. Ungefär 80 folkpartister i orangea jackor uppmärksammade hur långt stora grupper av unga står från arbetsmarknaden och vad vi kan göra åt det.

Jag tänker inte ge mig in i någon diskussion om hur stor den verkliga ungdomsarbetslösheten är och hur man på korrekt ”statistiska”  utrycker sagda mått. Jag nöjer mig faktiskt med att konstatera att den är åt h-e för hög, och det förhållandet måste vi göra något åt.

Inga kor får vara heliga i våra strävanden att finna de så nödvändiga vägarna in på arbetsmarknaden för de unga som idag inte kommer in! Det är obegripligt att vi i så många år offrat så mycket kompetens.

Folkpartiet vill:

• Ändra turordningsreglerna i LAS så att de grundas på personlig kompetens istället för anställningstid.
• Höja taket i arbetslöshetsförsäkringen de första 100 dagarna, så att fler får 80 procent av sin lön i ersättning.

Vi vill också införa ungdomsavtal som ger unga utan erfarenhet handledning och en fot in på arbetsmarknaden, med inledningsvis lägre lön.

Vi vill fortsätta skapa en gymnasieskola där inga unga slås ut. De som har svårt att ta sig igenom dagens treåriga praktiska program ska kunna läsa kortare yrkeskurser på gymnasiet. Studietiden ska vara flexibel och eleverna ska efter godkänd utbildning tilldelas ”yrkeskunskapsbevis”. Med lärlingsutbildningar skapas värdefulla utbildningar som ger specialistkompetenser.

Jag tror dessutom att följande är helt avgörande.

• En skola som prioriterar kunskap, kvalitet och kompetens framför konformitet, kvantitet och kapitulering. Alla barn vill och kan lära och det är skolans uppgift att hitta nycklarna som gör att eleverna kan nå sin fulla potential. Detta handlar om alla elever - med eller utan "läshuvud", eller med särskilda behov. Skolan måste kunna möta alla barn - ingen får gömmas undan i så kallade särskilda undervisningsgrupp som mer verkar vara till för att få bort oredan i den ”vanliga klassen”. Alla ska kunna nå målen och skolan ska möta varje barn med positiva förväntningar: Du kan!
• Reell samverkan mellan näringsliv och skola avseende utbildningsinnehåll och praktik. På både lokal som nationell nivå måste skolans kunskapsinnehåll matcha både nuvarande och kommande kompetensbehov. Det kräver att skola, arbetsgivare med flera börjar tala med varandra. Vad utbildar vi för, vad behövs?
• En näringspolitik som främjar hållbar tillväxt. Endast genom en uthållig tillväxttakt kommer resurser att skapas för ett expanderande arbetsplatsutbud. Det här är en enorm utmaning och alla goda idéer behövs i det här arbetet.
• Främja föräldrars engagemang i barnens skolarbete och ta inte ifrån dem deras föräldraansvar. Det gäller för utbildningsväsendet att tidigt engagera föräldrar i sina barns skolarbete, och då räcker det inte med ett föräldramöte per läsår. Även här handlar det om dialog.
• Det ska vara enklare att komplettera och validera yrkeskunskapsbevis och betyg. Även om en tonåring idag är nöjd med att snabbt få en yrkesutbildning och ett jobb så ska det finns enkla och tydliga regler såväl som möjligheter att komplettera utbildningen så att man blir behörig för exempelvis högskolestudier.

Vi rullar nu vidare kampanjen i Huddinge kommun. Med dörrknackning och informationsspridning hoppas vi att så många som möjligt av våra invånare ska få ta del av våra förslag. Vill du hjälpa till att sprida budskapet, kontakta oss. Vi ses!

/Bosse Källström

Kampanjansvarig för FP Huddinge

Första steget taget mot ny skola i Glömsta

Flemingsberg växer starkt och får många nya skolelever de närmsta åren. Nu planeras för en ny skola för årskurs 4-9 i Glömsta i Vistaberg-Flemingsberg med plats för cirka 700 elever.För att möta variationer i elevkullarnas storlek ska skolan kunna inrymma också förskoleverksamhet.

Skolan kommer att ligga i ett naturskönt område som ger goda möjligheter till utevistelse och vi ser gärna att skolan får en sådan pedagogisk profil.

Det finns behov av fler mötesplatser och närservice i området, och skolan skulle kunna vara en sådan plats. De boende i området skulle också kunna ta del av skolans bibliotek och tanken är att Kulturskolan ska kunna ha verksamhet i lokalerna. Vi ser gärna också att skolan får lokaler för idrott som föreningslivet och andra kan använda.

Kraven på miljömässig hållbarhet är mycket högt ställda. Skolan ska vara mycket energieffektivt byggd och tanken är att den ska kunna producera energi för egen användning.

På grundskolenämndens senaste sammanträde togs beslut om förslag på inriktning och genomförande av programstudie. Om allt löper enligt plan kommer de första eleverna att kunna börja höstterminen 2016.

Malin Danielsson

Vi sparar inte på skolskjutsarna!

Flera insändare i Mitt i Huddinge har berört skolskjutsarna i Huddinge. Därför vill jag förtydliga vad som har hänt och händer med skolskjutsarna.

Huddinge kommun anordnar kostnadsfri skolskjuts för elever i grundskolan baserat på hur långt man har i skolan och i vilken årskurs man går. Det handlar om att elever som inte bor i närheten av skolan ska kunna fullgöra sin skolplikt.

Sedan hösten 2011 har vi avtal med ett nytt företag vad gäller skolskjutsarna. Det nya avtalet tecknades på grund av att det gamla avtalet gick ut. Syftet var inte att spara pengar – och det gör vi inte heller. Samtrans vann upphandlingen till syvende och sist därför att de ansågs kunna erbjuda en högre kvalitet.

Under en tid har det funnits en del problem med att få skolskjutsarna att fungera bra. De allra flesta problem har vi genom träget arbete kunnat lösa. På cirka 8000 resor under den senaste mätperioden har det kommit in ett 20-tal rapporter om att det inte fungerat – oftast på grund av att föraren är sen eller att resan tagit för lång tid. 

Kravet att barn under 135 centimeter ska ha med sig egen bälteskudde är inget nytt.  Detta krav ställer vi för att eleven ska kunna åka säkert, även om det inte alltid är samma bil man åker i. Det som skiljer från tidigare är att det förra företaget ändå ibland hade egen säkerhetsutrustning. Det här upplevs säkert som en försämring för en del – men för de flesta är det som det varit förut.

Jag tycker absolut att man ska använda kommunfullmäktige för att lyfta upp problem och brister– det är en av fullmäktiges uppgifter. Men det är inte bra att använda talarstolen för att göra felanmälningar. För elevernas bästa är det viktigt att fel och brister anmäls i de sedvanliga systemen när de uppkommer - det är svårt för mig som ansvarig att agera utifrån ett missnöje som framförallt yttras i talarstolen.

Det viktiga för mig som folkpartist är att alla barn är i skolan och kan tillgodogöra sig undervisningen där. Därför är det jätteviktigt att skolskjutsarna funkar och det jobbar jag hårt för.

Malin Danielsson

Kommunalråd (FP)

Både penna, papper och padda har en roll att spela i skolan

De senaste dagarna har det varit en medialt uppmärksammad debatt om nya pedagogiska hjälpmedels roll i skolundervisningen under de första årskurserna. Tyvärr har debatten kommit att handla alltför mycket om datorers vara eller icke vara och för lite handlat om hur skolan kan lotsa eleverna fram till läs- och skrivförmåga.

Idag tydliggör  därför 17 av Folkpartiets politiker i Stockholms län på SvD Brännpunkt under rubriken "Penna, padda och dator kompletterar varandra" hur vi ser på hur skolan kan jobba nytt och smart för att lära barnen läsa och skriva.  

Förmågan att kunna skriva för hand är fortfarande viktig och kommer att vara det under överskådlig tid. Självklart ska skolan se och ta in både värdet av den traditionella skrivboken och av worddokumentet. Vi folkpartistiska skolpolitiker ser att det finns många pedagogiska metoder som får barnen att knäcka "skrivkoden", även om motoriken hos en viss sex- eller sjuåring inte är tillräckligt utvecklad för att barnet ska kunna forma bokstäverna på papperet så väl i början. Metoder som låter barnen skriva på skärm i början kan hjälpa till begripliggöra detta med att sätta ihop ord och forma meningar, och kan göra det lättare för många att sedan börja skriva för hand. Dessa sätt att jobba har, menar vi, visat sig hjälpa inte minst många barn i behov av särskilt stöd.

Pappersböcker, digitala uppslagsverk, tidskrifter och mikrobloggar. Det skrivna ordet tar sig många uttryck idag. Vi i Folkpartiet menar att skolan inte ska rädas den nya verkligheten utan tvärtom ta vara på alla möjligheter för att ge alla barn och elever en flygande start på sin skolgång och sina liv. Tveklöst kommer även den nya generationen att njuta av litteratur och att skriva - på många olika sätt!

Andra som bloggar:
Folkpartiet Solna, Folkpartiet Järfälla, Annina Rabe SvD, Jesper Svensson, FP-bloggen, Hendrik Nyman (FP)

Barnfattigdom eller inte?

Rädda barnen och S försöker nu lansera frågan om barnfattigdomen i Sverige som en bärande politisk skiljelinje. Under Huddinge Demokratidagar i förra veckan ordnade Rädda barnen t.ex. ett seminarium på temat, där Margareta Forsell representerade Folkpartiet.
Som frågan artikuleras bottnar (S) och Rädda barnens argumentation i att klyftorna ökar i det svenska samhället och att allt fler blir fattiga. Det påståendet blir möjligt att försvara i och med att de båda organisationerna använder ett relativt fattigdomsbegrepp. Fattigt är enligt Rädda barnen det barn som växer upp i en familj vars inkomst är lägre än 60 procent av medianinkomsten. Andelen barn som växer upp i sådana familjer – och därmed barnfattigdomen – har ökat till över 15 procent.

Samtidigt har ingen inkomstgrupp fått mindre pengar i plånboken. Låginkomsttagare i Sverige har det bättre ställt idag än förr. Det är bara det att de med en medianinkomst har fått det ännu bättre. Klyftan mellan låg- och medelinkomsttagare har ökat i Sverige - vilket var den politik Alliansen gick till val på både 2006 och 2010, att arbete och flit ska löna sig. Oppositionen saknar en jobbpolitik som är det allra viktigaste för att komma till rätta med ekonomisk utsatthet bland barn.

DN:s ledarskribent Martin Liby Alonso skriver här om barnfattigdomen, som egentligen inte tycks handla om fattigare familjer utan om den minskande sociala rörligheten. Det är en litet äldre artikel (juli -11) som absolut fortfarande är relevant.

"En alternativ indikator är kopplingen mellan social bakgrund och studieresultat. Ett svagare samband tyder på högre social rörlighet. Skolverket har konstaterat att den kopplingen har förstärkts det senaste decenniet. Det antyder att den sociala rörligheten sjunker.", skriver Martin.

Att arbete och flit ska löna sig kräver att alla ska kunna göra resan uppåt i samhället. Hur ökar vi den sociala rörligheten - möjligheten att lyckas?
Inte är det med bidrag till låginkomsttagare - en politik för att sminka siffror och tämja verkligheten. Istället handlar det om att bryta segregationen - både i Segeltorp och i Vårby, tycker Folkpartiet. Det handlar om att se till så att människor får jobb (= inkomst, språk och tillhörighet) istället för att sitta fast i utanförskap och passivitet. Det handlar inte minst om att fortsätta det långsiktiga och strävsamma arbetet med att bygga upp den svenska skolan - så att den sociala rörligheten fungerar.
Sverige behöver en kunskapslinje vid sidan om arbetslinjen om sociala strukturer ska kunna brytas.

Hanne Kjöller skriver.

GSN: Unikt ledarskapsprogram i Vårby grundskolor!

Grundskolenämndens sammanträde igår gav som väntat Vårby skolor möjligheten att fortsätta utbilda personalen i det efterlängtade Ledaren i mig-programmet som stärker elevers självkänsla och handlingskraft. Nu går arbetet med att hitta medfinansiärer vidare, och nämnden kommer att godkänna varje del i finansieringen så fort sponsorer hittats och avtal utformats. 

Hett ärende på grundskolenämnden ikväll?

På kvällens grundskolenämnd tas formellt beslut i ett arbete som är stort och viktigt. Det handlar om att ge klartecken för ett utbildningsprogram, Ledaren i mig, som kommer att användas på skolorna i Vårby. Bakom programmet står utbildningsföretaget FranklinCovey. Programmet har blivit flitigt använt i USA och i Asien, men detta är första gången en svensk skola jobbar med konceptet.
Ledaren i mig (”The Leader in Me”) syftar till att genom ett sammanhållet arbetssätt, där all personal på skolan är med, stärka förmågan till ledarskap och ansvarstagande hos varje elev.

Målet stärka varje elev i att genomföra de projekt han eller hon tar sig för i livet. Att följa sina drömmar, inte ge upp och att tro på sig själv. Ett bra sådant arbete leder till högre kunskapsresultat och en bättre arbetsmiljö men bygger också ett fundament för eleverna att ha med sig senare i livet. Skolorna i Vårby har redan börjat arbeta efter utbildningsprogrammets principer.

På nämnden ikväll tas beslutet att godkänna finansieringen för projektet, där kommunen betalar knappt en tredjedel av kostnaden för programmet och externa sponsorer går in med resterande medel.
Enligt kommunens reglemente får sponsring tas emot om det bidrar till att nå fastställda mål för verksamheten. I det här fallet behåller kommunen det fulla inflytandet över hur arbetet bedrivs och läggs upp.

Skolstart för 13 000 Huddingebarn!

Dags för skolstart för de 13 000 elever som går i någon av Huddinges skolor. Det är 13 000 barn och ungdomar med olika förutsättningar, bakgrunder och tankar om framtiden. Att se till att dessa unga står så väl rustade inför sina framtida liv som möjligt är ett av de mest ansvarsfulla uppdrag en politiker kan ha.

Även under sommaren har skoldebatten varit livlig i medier och på bloggar. Många har åsikter om den svenska skolan, dess eventuella problem och hur man löser dem.
För oss liberaler ska alla elever ges möjligheter att lyckas – att överträffa sig själva och att nå längre än vad man själv visste att man kunde. Med arbete och flit kan man bli vad man vill, oberoende av de förutsättningar man har med sig hemifrån.

På femtiotalet stod det i skolkatalogerna, under porträttfotot av varje elev, namn, personnummer och "faderns yrke". En bisarr tidsmarkör tycker vi idag. Men ojämlikheten hänger fortfarande med, för vi vet att barn från studievana hem också idag når bättre resultat i skolan än barn från hem där föräldrarna inte läst vidare. Klasskillnaderna reproduceras och har snarare förstärkts när skolan svikit sitt kunskapsförmedlande uppdrag. Att elevens skolframgångar idag så ofta betingas av familjens ekonomiska och sociala kapital står i direkt konflikt med våra demokratiska ideal och det kan aldrig accepteras.

När Huddinges borgerliga majoritet la sin budget för 2012 fick vi kritik för att vi satsade alltför lite pengar på skolan (12,5 miljoner kronor extra, en satsning som i realiteten var rekordstor). ”Ni borde satsat ännu mer!”
Viktigare än budgetens storlek är dock hur man använder de resurser man har. Viktigt för att höja skolors resultat, säger forskningen, är en fungerande och demokratisk målstyrning, tydliga kunskapsmål, en konsekvent återkopplingsprocess där arbetssätt utvärderas och förbättras med avseende på målen.
Att rektorer har tid och möjlighet att leda och utveckla skolans verksamhet, på plats i klassrummen. Att ingen elev lämnas i sticket, utan de som halkar efter eller har särskilda behov får tidigt och individanpassat stöd.
Lärarna är skolans allra viktigaste resurs. Avgörande för skolans resultat är att lärarna har kompetens för sin uppgift, att de känner sig motiverade och att deras ansträngningar får genomslag - vår politiska vilja är att lärares kunskap och resultat ska löna sig och detta ska synas i lönekuvertet.

Hösten innebär stora förändringar i skolvärlden. En ny skollag och en ny läroplan gäller från och med denna termin. Samtidigt görs betygssystemet om, lärarutbildningen skärps upp och tillsynen av såväl kommunala som fristående skolan skärps. Så stora förändringar utgör stora utmaningar – de måste komma rätt från början. Varenda lärare måste ges möjlighet problematisera kring dem och hitta sitt sätt att arbeta i den nya organisationen för att de ska kunna komma eleven till del.
Arbetet inför skolreformerna har i Huddinge pågått i två år. Skolledare, lärare, förvaltning och politiker har jobbat tillsammans för att uttolka, problematisera, lära och fundera. Vi står väl rustade inför hösten.

Vår ingång i skolpolitiken är: Det finns inga problemskolor eller hopplösa elever. När vi ger alla elever förutsättningar att lyckas oavsett bakgrund eller svårigheter, peppar dem och har positiva förväntningar på dem, då kommer också resultaten.

Det tar lång tid att förändra skolan och det tar lång tid innan resultaten av förändringarna syns. Men vi är övertygade om att vi är på väg åt rätt håll. Så att varje elev som denna vecka tar på sig skolryggan för första gången, går en ljus framtid till mötes.

Huddinges skolor representerade i mat-OS i Tyskland!

En "projektblogg" vi på FP-kansliet här i Huddinge följde för en tid sedan var 100 skolkök på ett år. Där besökte Pelle Bergkvist skolkök runt om i landets skolor, bedömde maten och köken, atmosfären och matsalarna. Varje kök presenterades i ett inlägg och när hundra skolor hade besökts utsåg han vinnare i olika kategorier: årets lilla skolkök, årets stora skolkök och årets skolkock.

För en huddingebo/-verkare får man lov att bli både glad och stolt, för årets skolkock blev Mikael Bäckman, restaurangchef på Annerstaskolan här i Huddinge.

I förrgår mailade Micke till oss här i kommunhuset och berättade att han och det kommunala skolmatslag han leder ska tävla i världens största matlagningstävling: matlagnings-OS i Erfurt!
Det är inte lite coolt det - ett lag bestående av kockar från kommunala skolkök som ställs mot de allra bästa kockarna i Europa...! Heja Micke och hans lag!


PS: För en tid sen var Malin Danielsson, Cem Delen och jag och besökte lärlingseleverna på Sågbäcksgymnasiet här i Huddinge och vi fick då det stora nöjet att äta lunch serverad av skolans kockelever. Godare lunch har jag nog ärligt talat sällan ätit. Definitivt ett tips för er som har vägarna förbi - kolla bara när de har öppet för allmänheten!

Ta ansvar för de omhändertagna barnen!

Omkring 20 000 barn i Sverige är omhändertagna. De bor alltså inte med sina familjer, utan i samhällets vård – i jourhem, familjehem eller HVB-hem (hem för vård och behandling).
Om dessa barns situation har BO skrivit en uppmärksammad rapport: ”Bakom fasaden – Barn och ungdomar i den sociala barnavården berättar”. Sammantaget visar rapporten att barns rätt till ett gott omhändertagande och goda livschanser måste tryggas bättre i Sverige än vad som görs idag.

En bra placering kan på många sätt bli en räddning för ett barn som far illa. Samtidigt visar många berättelser bl.a. i BO:s rapport hur katastrofalt det kan bli om barnet placeras i hem där det råder missförhållanden och där uppföljningen inte har fungerat.

Även utredningen Utsatta barn i skolan visar på den ofta bristande samverkan mellan skola, socialtjänst och hem som i en del fall äventyrar barnets rätt till en fungerande skolgång. Utredaren Carl-Anders Ifvarsson kommer där fram till att det ofta är oklart vem som ska ta ansvar för en fungerande samverkan, och att en oklar sekretesslagstiftning ibland sätter käppar i hjulet för det samarbete som behövs kring barnet.

Folkpartiet tar missförhållandena på allvar. Barnets hälsa, välmående och egenmakt måste tryggas och rätten till en fungerande skolgång måste tillgodoses. Tillsynen av hemmen måste vara fullgod.

Detta är några grundläggande krav för att komma tillrätta med problemen, som Folkpartiet i Umeå lagt fram som förslag. Vissa uppfylls av Huddinge kommun, men inte alla. Jag som är vice ordförande i socialnämnden i Huddinge kommer att arbeta för att samtliga krav uppfylls.

1. Varje placerat barn ska ha en särskilt utsedd socialsekreterare – en som inte handlägger kontakten med det hem där barnet bor, utan som bara fokuserar på barnet.
2. Placerade barn ska få besök av denne minst en gång i kvartalet.
3. Socialnämnden ska säkerställa utbildning, handledning och stöd till familjehemmen.
4. Socialnämnden ska säkerställa tydliga rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera missförhållanden på ett HVB, eller i ett familjehem.
5. Socialnämnden ska säkerställa att placerade barn blir medvetna om sina rättigheter.
6. Socialnämnden och skolnämnderna ska göra en studieplan för varje placerat barns skolgång och undervisning.
7. Socialnämnden ska samverka med landstinget så varje barn som placeras får en hälsoundersökning och att barnets hälsa fortsatt följs under placeringen.


Margareta Forsell
Vice ordförande i socialnämnden (FP)

Mer evidens i likabehandlingsarbetet

Ordet "mobb" är enligt Wikipedia ett ord med månghundraåriga anor som betyder något i stil med "den föränderliga, opålitliga hopen". Mobbning är således inget nytt fenomen, men medvetenheten om sådana beteenden har definitivt ökat under senare decennier.
Mobbning, kränkningar och trakasserier i skolans värld bryter ner elevers självkänsla och skapar ärr som för många sitter kvar och begränsar dem långt upp i vuxen ålder. Sådana kränkande beteenden är också svåra att komma åt för skolledare och vuxna, och mycket svåra att bearbeta för de barn som berörs. Idag ser dessutom vi tendenser att mobbning, utfrysning och elaka kommentarer flyttar ut från skolgårdarna och klassrummen och in på Internet, där de kan bli än svårare att se och uppmärksamma.

I dagarna släpptes Skolverkets senaste rapport med anknytning till skolornas likabehandlingsarbete. Rapporten granskar de vanligaste likabehandlingsprogram som används i Sveriges skolor, och listar de insatser som visat sig ha en bevisad effekt mot mobbning, trakasserier och andra kränkande beteenden. I rapporten fokuseras såväl elevers kränkande beteende mot andra elever som vuxnas kränkningar av elever eller barnens kränkningar av de vuxna.
Skolverket finner att inget av de granskade programmen (SET-programmet, Olweusmodellen, Farstamodellen m fl) kan sägas utgöra en tillfredsställande paketlösning i sig självt mot mobbning och kränkningar. Vissa av åtgärderna som ingår i populära program kan till och med öka mobbningen! Åtgärder som inverkar skadligt på skolklimatet är sådana som skiljer ut och fokuserar på likabehandling och värdegrunder, t.ex. i form av särskilda lektioner för alla elever.

Sådana insatser som har positiv effekt är istället sådana som aktiverar hela skolan, personal och elever, som sker långsiktigt och som en naturlig del i all verksamhet, och sådana aktiviteter som bygger en god stämning och gemenskap på skolan.
När ett fall av mobbning upptäcks måste samtliga inblandade tas om hand: den som utsatts, den/de som varit pådrivande, men också de som stått vid sidan av utan att göra något åt situationen. Ordningsregler och disciplinära strategier, vilka tagits fram i samarbete mellan elever, personal och föräldrar har en positiv effekt och måste tillämpas systematiskt.
Skolverkets rapport pekar på behovet av att hela skolan – lärare och annan personal, elever och föräldrar – strävar åt alla håll och ser likabehandlingsarbetet som en given del i alla verksamheter. Att bygga en inkluderande och trygghetsskapandevärdegrund gör man inte på en konferens en gång om året.

Huddinges skolor bedriver ett aktivt likabehandlingsarbete med olika strategier som nu behöver utvärderas. Detta arbete behöver fortsätta, och systematiken i arbetet behöver stärkas vad gäller värdegrundsstärkande arbete och likabehandlingsplaner. I grundskolenämndens verksamhetsberättelse för 2010 märks till exempel att det är ca 30% av eleverna i grundskolans senare del (årskurser 6-9) som uppger att skolan inte arbetar för att förhindra att elever blir mobbade. Detta skiljer sig också åt mycket mellan olika rektorsområden i kommunen, vilket tyder på att skolornas likabehandlingsarbete ligger i olika fas.

Skolverkets senaste rapport ger idéer för det fortsatta arbetet. Arbetet med att systematisera och integrera likabehandlingsarbetet i verksamheten måste fortsätta och involvera all personal. Det behövs också ett tydligt fokus på sådana regler och rutiner som skapar ordning och arbetsro i skolan, liksom riktade insatser mot flickors respektive pojkars mobbning och utfrysning.


Länk till Skolverkets publikationer: http://www.skolverket.se/sb/d/150


Det kan också vara tänkvärt att mobbning inte bara förekommer i skolans värld, utan kränkande beteenden är ett betydande samhällsproblem även bland vuxna i arbetslivet. Barbro Westerholm (FP) lade en motion i oktober 2010 om behovet av en nationell handlingsplan mot mobbning också i arbetslivet: http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=410&doktyp=mot&rm=2010/11&bet=A420&dok_id=GY02A420

Toppkandidat no 13

Lena Lionskoog

Jag vill kämpa för ett mer öppet och integrerat samhälle. För bättre förutsättningar att leva, bo, jobba och utvecklas tillsammans.
Vi bor i en stor och vacker kommun med mycket natur med möjlighet till sol och bad sommartid och skid- och skridskoåkning vintertid. Vi måste ta hand om vår kommun – det är vårt ansvar!
En liberal politik möjliggör detta genom att skapa goda förutsättningar för individ och samhälle.
• Satsa på näringslivet. Jobb i stället för bidrag!
• Minska växthuseffekten. Miljövänlig kollektivtrafik och satsning på infrastruktur
• En skola i världsklass. Fler framgångsrika uppfinningar och företag
• Bekämpa utanförskapet. Minska klyftan mellan svenskar och invandrare
• Låt fler uppleva mer kultur. Nytt huvudbibliotek i Huddinge